Så ska fler bli arbetsmedicinare

Sedan förra året kan läkare vidareutbilda sig i den nya tilläggsspecialiteten arbetsmedicin. Under en tioårsperiod har antalet företagsläkare nästan halverats. I samband med att den nya specialiteten infördes gav regeringen därför Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur fler läkare ska vilja vidareutbilda sig inom arbetsmedicin.

I den rapport som Socialstyrelsen nu har lämnat till regeringen föreslås flera åtgärder. Socialstyrelsen vill bland annat se en gemensam kurskatalog för alla kurser inom arbetsmedicin. Myndigheten konstaterar att informationen om kurserna i dag finns på olika ställen och är svår att överblicka. I rapporten skriver Socialstyrelsen också att det finns för få kurser inom vissa delområden inom arbetsmedicin. Det behövs fler kurser i medicinska kontroller, arbetsrätt och lagstiftning och försäkringsmedicin.

Socialstyrelsen har identifierat ett antal hinder som läkare upplever som svårigheter i specialiseringen till arbetsmedicin. Ett av hindren är att det är svårt att få en överblick över vad som går att tillgodoräkna sig från tidigare specialiseringstjänstgöring för att få ut ett specialistkompetensbevis i arbetsmedicin. Ett annat hinder är den obligatoriska tjänstgöringen på arbets- och miljömedicinsk klinik. Det finns endast åtta sådana kliniker i Sverige och dessa finns främst i storstadsregionerna. Socialstyrelsen skriver att de flesta som överväger vidareutbildning i arbetsmedicin är i åldern 40-50 år med en familjesituation som gör det svårt att flytta. Därför föreslår Socialstyrelsen att en del av den obligatoriska tjänstgöringen kan ersättas med distanskurser, e-learning eller medsittning.

Slutligen skriver Socialstyrelsen att det behövs bättre marknadsföring av arbetsmedicin för att locka fler läkare till specialiteten. En marknadsföring där arbetsmedicinens betydelse för arbetet med att minska sjuktalen och den psykiska ohälsan lyfts fram.

SAMUEL ÅSGÅRD