Sjukhusläkarna tar juristråd i konflikten inom läkarfacket

- Vi vill veta vad som gäller i sådana här sammanhang, om det är okej att gå in och ändra. Och vem som bär ansvaret, ordförande eller den ansvarige utgivaren? För någon måste ta ansvar för den ändringen som blev gjord och som fortfarande finns på Läkartidningens hemsida, säger Marie Wedin.

Vill ha exakta svar om lagar  Hon betonar att kontakten med juristerna inte ska ses som ett hot om en förestående process eller ett sätt att trappa upp konflikten med Eva Nilsson Bågenholm. Enligt Marie Wedin, som också är ordförande i Sjukhusläkarföreningen, handlar det i stället om att Sjukhusläkarföreningen vill veta exakt vilka lagar och regler som gäller i det aktuella fallet. Detta är uppgifter som man kan ha nytta av när frågan om reglerna för ändringar av ledarna i Läkartidningen ska tas upp i Läkarförbundets centralstyrelse framöver.

Inom Sjukhusläkarföreningen finns inga planer på att agera om det visar sig att ändringen i ledaren bröt mot lagar eller regler.

- Det skulle nog inte få några direkta konsekvenser mer än att vi i Sjukhusläkarföreningen skulle känna att vi har rätt i den här frågan. Det är väsentligt för oss och kan vara en trygghet under fortsättningen av den här frågan, säger Marie Wedin.

Kritisk till ordförandens slutsatser  Thomas Zilling, vice ordförande i Sjukhusläkarföreningen, är kritisk mot att Eva Nilsson Bågenholm ändrade i Marie Wedins ledare. Han anser också att Eva Nilsson Bågenholms uppfattning att en utbyggnad av närsjukvården kan minska behovet av vårdplatser i slutenvården är helt felaktig. Enligt Thomas Zilling skulle den ökning av tillgängligheten som en utbyggd närsjukvård innebär snabbt leda till att det underliggande behov av vård som i dag finns kommer upp till ytan. Han nämner ett exempel från Varberg där primärvården byggdes ut, bland annat med syfte att minska trycket på sjukhuset. Resultatet blev i stället att remisserna från primärvård till sjukhusen ökade.

- Ett av sjukvårdens absolut största problem i dag är den dåliga tillgängligheten. Därför skulle förbättrad tillgänglighet i närsjukvården främst leda till ökad total efterfrågan på vård, inte att närsjukvården skulle kunna ta över patienter från sjukhusens slutenvård, säger Thomas Zilling.

Trots konflikten med Eva Nilsson Bågenholm tänker Sjukhusläkarförbundet inte väcka misstroendevotum mot henne på Läkarförbundets fullmäktige i juni eller lansera Marie Wedin som ordförandekandidat.

- Det skulle knappast gagna Sjukhusläkarföreningen. Om Marie Wedin skulle ställa upp som motkandidat och förlora kan hon inte sitta kvar som första vice ordförande i Läkarförbundet. Då skulle föreningen förlora i inflytande, säger Thomas Zilling.

...............................................................

Dagens Medicin rapporterade i nr 15/06 om konflikten som uppstod i Läkarförbundet när ordförande Eva Nilsson Bågenholm ändrade i förste vice ordförande Marie Wedins ledare i Läkartidningen nr 14/06. Dagens Medicin har frågat sex personer i Läkarförbundets centralstyrelse om deras syn på konfikten.

1. Hur påverkar konflikten förbundet?  2. Kan man minska antalet vårdplatser i slutenvården om man bygger ut närsjukvården?  3. Hur länge kan man ha en ordförande och en förste vice ordförande som är i konflikt med varandra?  4. Kan både Eva Nilsson Bågenholm och Marie Wedin sitta kvar?

Benny Ståhlberg, Vårdcentralen Tollarp:  1. Negativt. För trovärdigheten är det viktigt med en större enighet utåt.  2. Som distriktsläkare har jag inte en helt klar bild. Men om man har bättre läkarstöd för äldre skulle många onödiga inläggningar undvikas, och antalet vårdplatser kunna minska.  3. Det vet inte jag. Det här är olyckligt för Läkarförbundet och det borde inte vara så här.   4. Det avgör fullmäktige. Men jag hoppas det eftersom båda tillför kompetens, fast man borde kunna kräva ett bättre samarbete.

Gunnar Welander, Göingekliniken, Hässleholm:  1. Det är inte bra. Förbundet förlorar i styrka och tyngd om de inte drar åt samma håll.  2. I dag behövs det fler sängar på sjukhusen, det borde förbundet trycka på. Det är för tidigt att säga hur en utbyggd närsjukvård påverkar behovet.  3. Frågan är snarast vad vi kan göra för att öka samförståndet i styrelsen, vi kan inte blunda för problemet.  4. Ja, naturligtvis. Men hela styrelsen måste hjälpa till att lösa problemen, de kanske inte klarar det själva.

Anders Dahlqvist, medicinkliniken, Gävle sjukhus:  1. Det är inte bra när det blir en offentlig diskussion.  2. Vårdplatserna har minskat kollosalt, vilket lett till stora problem. En utbyggd närsjukvård kan minska behovet av att öka antalet slutenvårdsplatser.  3. De måste klara ut hur de ska samarbeta framöver.  4. Jag vill diskutera detta i centralstyrelsen innan jag har en klar åsikt i frågan.

Nasim Farrokhnia, strokeenheten, Akademiska sjukhuset, Uppsala:  1. Det är tråkigt att det ger en bild av oenighet. Det är klart att vi vill visa en enad fasad utåt.  2. Det skulle man kunna göra. En del av de vårdplatser som har försvunnit på sjukhusen kan ersättas av platser i närsjukvården.  3. De ska helst inte ha konflikter,  så det bästa är om det går att lösa detta.  4. Båda har brett stöd och nästa fullmäktige får visa vad medlemmarna tycker.

Thomas Flodin, hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset,  Huddinge:  1. Jag koppas att det inte ska påverka Läkarförbundet alls.  2. Det är viktigt att närsjukvården byggs upp först så att man kan se att den klarar sitt uppdrag.  3. Jag har ingen uppfattning om det. Det behöver inte vara så att förbundet måste tala med en tunga.  4. Ja, det hoppas jag. De är oerhört bra personer båda två.

Christina Berntsson, kvinnokliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra, Göteborg:  1. Jag har ingen klar åsikt om det. Vi får diskutera det på kommande möte i centralstyrelsen.  2. I dag har vi för lite vårdplatser och vi är långt borta ifrån att kunna säga att vårdplatserna på sjukhusen inte måste bli fler.   3. Det går inte att säga, vi kommer att lösa detta.  4. Ja, det antar jag. Det har fungerat bra under de här två åren.