Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bild- & funktionsmedicin

Svensk AT kan bli kortare för att matcha övriga Europa

Publicerad: 23 februari 2009, 16:17

Svensk AT kan bli kortare för att matcha övriga Europa

Borde AT-tjänstgöringen bli kortare? Eller effektivare? Den synas nu i sömmarna inför en framtid där allt fler läkare i Sverige har utländsk utbildning.


I dag examineras ungefär 100 svenskar per år från utländska läkarutbildningar. Men inom ett par år väntas den summan femfaldigas, enligt Läkarförbundet.Bristen på läkare har också lockat många utlänningar i yrket till Sverige. Vissa har AT-liknande tjänstgöring i utbildningen, andra inte – men i landstingen kommer de att gå sida vid sida med svenskutbildade kollegor.

– Vi får många samtal från svenska läkarstudenter utomlands som vill ha sommarjobb som kan räknas som praktik vid svenska sjukhus. Tyvärr har de det väldigt svårt, särskilt i konkurrens med de svenskutbildade, säger Linn Lindquist, utredare på Läkarförbundet.

Medan läkarutbildningen i många europeiska länder, som till exempel Grekland, ger legitimation direkt efter utbildningen får svenska läkare vänta tills de har gjort sin AT. Räknar man in köerna till populära AT-tjänster kan det ta åtta år innan den eftertraktade legitimation är i hamn.

Skillnaden mot resten av EU är en orsak till att Svenska läkaresällskapet slagit fast att den svenska läkarutbildningen behöver ses över. I ett uttalande skriver sällskapet att de flesta läkarutbildningar i Europa i dag omfattar sex års studier och att den svenska utbildningen ”bör anpassas till detta”.

Enligt Kerstin Nilsson, ordförande för Läkaresällskapets utbildningsdelegation, ska det dock inte tolkas som att den svenska vägen till läkarlegitimationen – i dag 11 terminer vid högskola och minst 18 månaders AT – nödvändigtvis ska bli kortare.

– Vi vill undersöka om det finns möjligheter att effektivisera utbildningen, men det är kvaliteten som är det viktiga. Det bör finnas en definition på vilken kompetens en legitimerad läkare ska ha, säger Kerstin Nilsson och fortsätter:

– Sedan kan man inte bortse från att det tar längre tid för våra studenter innan de kan komma i fråga för en anställning i Europa än tvärtom, och det är ett problem.

Bilden som målas upp är av en mer sammanhållen väg fram till legitimation, men hur framtidens AT bör se ut har Läkaresällskapet inte något färdigt förslag för ännu.

SYLF, Sveriges yngre läkares förening, tycker att det är bra som det är i dag.

– De som gör AT är otroligt nöjda, så vi ser ingen anledning till att ändra på den. Att fösa ihop AT:n mer med utbildningen leder dessutom till att man tappar en möjlighet till löneförhandling, säger Martin Wohlin, ledamot i Sylfs styrelse.

Problemet i dag, enligt Martin Wohlin, är snarare att de utlandsutbildade läkare som kommer till Sverige utan AT-liknande erfarenhet inte får tillräcklig introduktion. Många kastas in på schemat efter ett telefonsamtal utan den introduktion som krävs för att klara sig i en vardag där språk och kultur spelar mycket stor roll.

– När AT-läkare blir ”handledare” för sådana kollegor – utan att få ersättning – så påverkar det självklart arbetssituationen, säger Martin Wohlin, som kan förstå svenska läkares avundsjuka på dem som efter ”bara” sex år kan börja jobba på sin ST direkt.

– Men jag tror i stället man ska vara glad för att slippa gå jour på akuten på natten och sakna sådan kunskap som vi andra fått med modersmjölken och genom AT.

På riksstämman i höstas uppgav Sylf att föreningen är för en förkortning av AT:n – från de 21 månader som fortfarande görs på många håll, till de 18 månader som krävs för legitimation.

Några konkreta krav på EU-anpassning finns inte i nuläget, enligt företrädare för både socialdepartementet och Socialstyrelsen. Eftersom en tidigare EU-överenskommelse gör det möjligt för legitimerade läkare att söka jobb i varandras länder så hindras inte konkurrensen.

Däremot börjar AT-föreskrifterna få några år på nacken och ska ses över. Eftersom många gamla föreskrifter står på kö, väntas detta ske tidigast 2010.

Läkarförbundet beslutade för sin del nyligen att formulera sin syn på AT och ”verka för en nutidsanpassning av utbildningsmål och examination.”

AT i Sverige och i Europa

I merparten av EU-länderna finns ingen motsvarighet till den svenska AT-tjänstgöringen.
» Storbritannien, Österrike, Italien, Litauen, Polen, Irland och Portugal har AT. Övriga nordiska länder har praktikkrav som liknar AT.
» Den som har full behörighet från ett annat EU-land att utöva läkar­yrket kan få svensk legitimation. Krav på kunskap om regler, i språk och hur sjukvården fungerar i Sverige ställs av arbetsgivaren.

Petra Erdin: "Bra att få testa olika specialiteter"

Petra Erdin pluggade till läkare i Tyskland, men hade gärna sett möjligheten att få smaka på olika specialiteter som svenska AT–läkare gör. Språket var den stora stötestenen när hon började jobba här.

Numera fås läkarlegitimationen i Tyskland direkt efter de sex utbildningsåren, varav det sista tillbringas ute i vården.

Men internmedicinaren Petra Erdin gjorde ett och ett halvt års AT-liknande tjänstgöring, fast på ett och samma ställe, enligt det system som fram till nyligen gällde i Tyskland.

Och när hon jämför tycker hon att svenska kollegor kanske kan mer om teorin medan hon kan mer om det praktiska.

– I Tyskland läggs stor vikt vid att ta hand om patienten. Och eftersom man där lägger nålar och tar blodprov själv, så lär man sig på ett mer konkret sätt.

Hon tycker att AT är ett bra sätt att utveckla mötet med patienterna, särskilt de svåra samtalen som att tala om för patienten eller anhöriga när någon ska dö.

– Jag tror att det är viktigt att ha en tid där man får jobba utan att ta det fulla ansvaret, säger Petra Erdin och tillägger hur bra hon som intern­medicinare tycker att det är att svenska AT-läkare får testa olika specialiteter.

– Gamla patienter har ofta många sjukdomar som ligger utanför vårt område, som hudåkommor, brutna ben eller en buk som kan vara ett kirurgiskt problem.

Men första dagen på akut- och rehabiliteringsdivisionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala för drygt ett år var hemsk, trots ett varmt välkomnande.

– Trots att jag tagit privata språklektioner i Tyskland så funkade det inte alls i verkligheten. Mot slutet av dagen var jag jättefrustrerad, säger Petra Erdin.

En svensk sambo var orsaken till flytten, men med baskunskaper i grammatik och ett alldeles för litet ordförråd blev de första två veckorna en pärs.

– Jag fattade ingenting och tänkte hela tiden – ”hur ska detta gå?”. Men efter tre veckor kunde jag klara mig igenom dagen, och efter tre månader funkade det faktiskt ganska bra.

Petra Erdin upplever svenska patienter som mycket tålmodiga, med stort förtroende för läkaren.

– Hierarkierna inom sjukvården är flackare här, och det är inte så manschauvinistiskt med nedsättande kommentarer som man kan få dagligen i Tyskland. Där är det ett stort problem att en kvinna har svårt att få jobb inom kirurgi och kardiologi, säger Petra Erdin, som på Akademiska är van vid andra läkare med utländsk utbildning.

När hon i dag handleder AT-läkare är det ett lärande i båda riktningarna.

– Jag lär mig mycket av dem om hur man ska hantera svenskarna. Här är man mer diplomatisk än man hade varit i Tyskland, men samtidigt med mindre distans tack vare att man duar och använder förnamn.

Christina Kennedy

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev