Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bild- & funktionsmedicin

”Vissa ger rena skambud”

Publicerad: 2 april 2014, 05:30

Löneökningarna för sjuksköterskor är i otakt över landet. Vissa har på två år bara fått ett par procent, andra över 11. Inom Vårdförbundet talar allt fler för rättvisare påslag.


En allmänsjuksköterska i Västra Göta­land har 4 150 kronor mer i månadslön än en i Västmanland.

Medianlönerna spänner från 24 650 till 28 800 kronor, för de sjuksköterskor som saknar specialist­utbildning och som utgör drygt hälften av de 72 100 landstingsanställda sjuksköterskorna. De lönepåslag som de har fått de senaste två åren varierar kraftigt, ­visar Dagens Medicins sammanställning.

I Landstinget Blekinge höjdes medianlönen bara med 2,2 procent.

– Vi har inte mäktat med mer. Pengarna har främst gått till satsningar på specialistsjuksköterskor och ingångslöner, säger personalstrateg Ewa Jansson.

I det sifferlösa avtalet mellan Vårdförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, finns ingen fastlagd lägstalön men enligt de riktvärden som landstingen lämnar är spannet från 21 700 till 24 688 kronor. Det förekommer alltså både högre och lägre ingångslöner.

Landstinget Sörmland utmärker sig med kraftiga ökningar av såväl ingångs- som medianlöner, på 15 respektive 11 procent.

– Vi har gjort en historisk satsning som är bland de högsta i landet. Högre löner ska underlätta rekryteringen och förhoppningsvis få ner hyrkostnaderna, säger Jerry Hedanius, förhandlingschef i Landstinget Sörmland.

Modellen med ett sifferlöst avtal är omtvistad i förbundet. Till kongressen i maj har åtta motioner som rör lönerna lämnats in. Där efterlyses en mer jämlik lönebildning, liksom siffror om ingångs- och löne­nivåer.

– Nu sätts lön utifrån rekryteringsbehov. Sjuksköterskor ställs mot varandra när det satsas än på den ena gruppen, än på den andra. Även skillnaderna mellan landstingen är för stora. Vissa ger rena skambuden medan andra satsar, säger Jani’ Stjernström, ordförande för Vårdförbundet i Västmanland, som står bakom en av skrivelserna.

Hon vill se en lönepolitik som bygger på kunskap och kompetens, med en genomarbetad lönestege som anger fasta nivåer, som all sjukvård måste hålla sig till i lönebildningen.

Men Jani’ Stjernström, som även sitter i förbundsstyrelsen, har inte fått gehör där.

– Det här kommer att bli en het fråga på kongressen, tror hon.

Även om missnöjet över lönepolitiken gror bland sjuksköterskorna så ser Vårdförbundets förhandlingschef Kerstin Persson saken från ett annat håll.

– Den samlade bilden är att utfallet för våra medlemmar är bättre än för andra grupper i samhället. Jag tror att vi drar nytta av att ha ett sifferlöst löneavtal när det är stor efterfrågan på sjuksköterskor, säger hon.

Sveriges Kommuner och Landsting tycker att det sifferlösa avtalet ger bättre förutsättningar för landstingens prioriteringar, och vill därför behålla det.

Att det är stora variationer i förändringen av medianlönerna kan ha flera orsaker, menar förhandlingschefen Maria Dahlberg.

– Medianlönen för en viss grupp sjuksköterskor avspeglar inte hela bilden. Det är många faktorer som påverkar. Exempelvis ålderssammansättning och arbetsinnehåll. Stora pensionsavgångar gör också att medianlönerna sjunker.

Maria Dahlbergs uppfattning är att specialistsjuksköterskor har varit en prioriterad grupp i de senaste årens lönerevisioner. Den gruppen ingår inte i Dagens Medicins kartläggning.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev