Bara var tredje patient fick bromsmediciner

– Vi vet ju att det finns en underbehandling inom detta område, men jag är ändå lite förvånad över att så många inte fick läkemedlen, säger Ingela Franck Lissbrant, onkolog vid Sahlgrenska universitets­sjukhuset i Göteborg och regional processägare för prostatacancer/onkologi i Västra Götalandsregionen.

Tillsammans med kollegor har hon analyserat förskrivning av läkemedlen Zytiga (abirateron) och Xtandi (enzalutamid) bland patienter med spridd prostatacancer under 2015 och 2016. Källorna har bland annat varit Läkemedelsregistret och Nationella prostatacancerregistret.

Läkemedlen lanserades för mer än fem år sedan och innebar nya livsförlängande möjligheter med få biverkningar för prostatacancer­patienter som slutat svara på konventionell hormonbehandling.

Men läkemedlens kostnadseffektivitet ifrågasattes och det var först sommaren 2015 som Zytiga och Xtandi blev fullt ut subventionerade både för användning före och efter cytostatika.

– Trots att vi har haft ett ordnat införande av de här läkemedlen verkar de alltså inte ha nått ut i tillräckligt hög omfattning till patienterna, säger Ingela Franck Lissbrant.

Hon betonar att resultaten är baserade på uppskattning av antalet patienter med så kallad kastrationsresistent prostata­cancer och att man inte vet hur många patienter som verkligen är kandidater för behandling.

– Men det låter otroligt att vår ganska låga siffra skulle förklaras av att många patienter skulle vara för sjuka för att få behandling. Höga kostnader kan vara en faktor, men främst tror jag det handlar om att många patienter inte blir föremål för multidisciplinära konferenser, säger Ingela Franck Lissbrant.

Det fanns stora regionala olik­heter i användningen av läkemedlen, där Blekinge i topp hade mångfalt högre användning än Norrbotten i botten.

Onkologen Camilla Thellenberg Karlsson är regional processledare för prostatacancer/onkologi i Norra sjukvårdsregionen:

– Siffrorna ljuger inte, så uppenbarligen fanns det en trögare introduktion i Norrbotten än till exempel i andra delar av vår region. Det hänger sannolikt ihop med en onkologbrist i Norrbotten. Sedan vet jag också att användningen av läkemedlen har gått upp under 2017 i Norrbotten. Detta bland annat som resultat av att vi aktivt arbetar med att aktuella patienter ska tas upp på multidisciplinära konferenser via videolänk, säger hon.

Både Ingela Franck Lissbrant och Camilla Thellenberg Karlsson menar att resultaten i studien pekar på vikten av att följa upp användningen av cancerläkemedel.

– Det är precis det vi nu börjat göra i det Nationella prostatacancerregistret genom arbetet med Patientöversikt prostatacancer. nya kvalitetsregistret Nationell patientöversikt, säger Ingela Franck Lissbrant.