Bättre förutsättningar med standardiserat vårdförlopp

Standardiserade vårdförlopp, förkortat SVF, infördes 2015 inom cancervården. Syftet var att korta väntetiderna och bidra till en mer jämlik vård. Och åtminstone förutsättningarna för en jämlik vård har stärkts med det standardiserade vårdförloppet, konstaterar Socialstyrelsen.

– Vid en samlad bedömning kan vi konstatera att förutsättningarna för en mer likvärdig utredning för misstanke om cancer har blivit bättre när man arbetar med samma processer i hela landet, säger generaldirektör Olivia Wigzell i ett pressmeddelande.

Primärvårdens roll har också tydliggjorts i samband med diagnostik och utredning av allvarlig sjukdom, skriver Socialstyrelsen i sin rapport. Men än kvarstår stora regionala skillnader i väntetider. För flera cancerformer, bland annat prostatacancer och urinblåscancer, har utredningstiderna kortats. Det är dock trots förbättringar långt kvar till de uppsatta målen vad gäller start av behandling efter diagnos.

För vissa enstaka cancerformer, bland dem bukspottskörtelcancer och hjärntumör, har utredningstiderna ökat under de fyra åren satsningen pågått. Flera verksamheter rapporterar att brist på operationssjuksköterskor, vissa specialister och även andra sjuksköterskor som gör att vårdplatser kan hållas öppna, får som effekt att tiden till behandlingsstart blir längre.

Farhågan att SVF skulle påverka annan vård negativt genom undanträngningseffekter, där andra patienter i stället skulle få vänta längre, verkar inte ha besannats.

– Snarare verkar införandet av SVF ha synliggjort just det problemet vilket lett till att det finns en större medvetenhet om att oönskade undanträngningar ska hanteras och förebyggas, säger Ingrid Schmidt, projektledare för uppföljningen.

Samtidigt som SVF har införts har så kallade diagnostiska centrum startats, och finns nu i varje sjukvårdsregion. Detta har också bidragit till att fler patienter med misstänkt cancer snabbare kan få svar, konstaterar Socialstyrelsen.