Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Cancer

Bättre lagarbete och färre ringningar när personalen flyttade närmare patienterna

Publicerad: 18 Juni 2008, 12:16

Mindre stress, mer patientkontakt och högre vårdkvalitet. Så samman­fattar personalen vid kirurgi- och onkologicentrum i Linköping effekterna av att ha lämnat de stora och stökiga sjuksköterskeexpeditionerna. Patienterna har dock märkt mindre av förändringen.


Med tanke på att det är lunchtid, att rondarbetet precis är avslutat och att undersökningar och behandlingar avlöser varandra på löpande band, råder ett förvånansvärt lugn på hematologiska avdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping när Dagens Medicin hälsar på.

Förklaringen kommer då personalen berättar hur arbetet är organiserat sedan de för ett drygt år sedan flyttade från utslitna och otidsenliga lokaler till en helt ny sjukhusbyggnad. Då startade projektet patientnärmre vård, som omfattar hela kirurgi- och onkologicentrum. All verksamhet samlades under ett tak, och dessutom började personalen arbeta på ett nytt sätt.

Den stora sjuksköterskeexpeditionen där alla personalkategorier tidigare samlades för rondarbete, samtal och inte minst för att prata i telefon, är borta. Den har ersatts av mindre så kallade moduler som ett team med en sjuksköterska och en undersköterska utgår ifrån under sitt arbetspass. I varje modul finns ett skrivbord med två sittplatser, en dator, patientjournaler och en läkemedelsvagn.

Alla telefonsamtal och all administration av in- och utskrivningar tas omhand av en samordnare – en undersköterska, sjuksköterska eller sekreterare – som sitter i en egen expedition.

Varje team har bara hand om cirka fyra patienter vid varje arbetspass.

– Det bästa med den patientnärmre vården är att den har minskat stressen. Nu slipper vi störas av ständigt ringande telefoner, liksom en stor del av de administrativa uppgifterna. Det gör att vi i stället kan ägna oss åt patienterna. Dessutom har samarbetet mellan olika personalkategorier, framför allt mellan sjuksköterskor och undersköterskor, förbättrats avsevärt. I stället för att arbeta var för sig arbetar vi nu i team vilket är mycket positivt, säger Anette Westerberg, som är sjuksköterska vid kliniken.

Patientnärmre vård finns vid flera kliniker på många platser i landet. Det som dock är förhållandevis unikt för projektet vid kirurgi- och onkologicentrum i Linköping är att personalens och patienternas upplevelser av det förändrade arbetssättet har utvärderats systematiskt.

Enligt utvärderingen av arbetet under det senaste året upplever undersköterskor, läkare och sjuksköterskor att arbetsmiljön är väsentligt bättre i modulerna än i den gamla expeditionen. Stressen uppges ha minskat något och sjuksköterskor, läkare och undersköterskor upplever att de har mer tid för patienterna nu än tidigare.

Antalet ringningar på larmklockor har halverats, liksom antalet telefon­samtal som når personalen ute på avdelningarna.

Pia Kärvell, sjuksköterska och sektionsledare vid hematologiska vårdavdelningen som ansvarar för projektet, anser att det har varit mycket lyckat.

– Det här visar att de farhågor som många hade innan vi startade inte har besannats. Det blev inte mer ensamarbete, som en del var rädda för och personalen kan dessutom ägna mer tid åt patienterna, säger hon.

När det gäller patienternas upplevelser visar uppföljningen ett något motsägelsefullt resultat. De har inte blivit mer nöjda, men de har inte heller blivit missnöjda. De har helt enkelt inte märkt av förändringen.

Pia Kärvell anser att det kan förklaras av att projektet fick avbrytas under förra sommaren och startas om under hösten då enkäten genomfördes.

– Det gjorde att patienternas upplevelser inte slog igenom som förväntat. Därför ska det bli spännande att följa upp då arbetssättet har etablerat sig ordentligt. Eftersom kontakterna med vårdpersonalen ökar är min uppfattning att det här arbetssättet är mycket betydelsefullt för cancerpatienter som kan vara i kris under vårdtiden. Det är inte minst det minskade antalet ringningar från patienterna ett tecken på.

För närvarande arbetar den hematologiska, onkologiska och den lungmedicinska avdelningen med patientnärmre vård, medan de kirurgiska och urologiska vårdavdelningarna håller på att införa arbetssättet.

Sjuksköterskan Anette Westerberg och undersköterskan Anna Lehtovirta, som arbetar tillsammans när Dagens Medicin hälsar på, anser att en nackdel med det nya arbetssättet är att de har förlorat översikten över vad som händer på resten av avdelningen, då de helt fokuserar på sina egna patienter. Fördelarna överväger dock.

– Det är faktiskt toppen att arbeta så här. Pia Kärvell fick kämpa hårt för att få oss att acceptera arbetssättet. Så här i efterhand är jag glad att hon gjorde det, säger Anna Lehtovirta.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev