Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Cancer

Cellterapi tog bort tumören hos svårt sjuka leukemipatienter

Publicerad: 15 oktober 2014, 21:00

Nio av tio patienter med långt framskriden akut lymfatisk leukemi, ALL, blev sjukdomsfria efter behandling med genetiskt modifierade immunceller. Hos många kvarstod effekten länge, enligt en ny studie i tidskriften New England Journal of Medicine.


– Det här är helt makalöst bra resultat i en grupp patienter där vi i dag egentligen inte kan erbjuda någon effektiv behandling. Jag hoppas att resultaten kan bekräftas och att behandlingen så småningom, trots att den är mycket avancerad, kan börja användas i klinisk rutin, säger Helene Hallböök, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och sammankallande i ALL-gruppen inom Svensk hematologisk förening.

I studien har forskare vid University of Pennsylvania i Philadelphia, USA, gett behandling med så kallad CAR-T-cellsterapi till 30 patienter som fått återfall i sin sjukdom trots att de fått prova flera andra behandlingar, som till exempel stamcellstransplantationer. Både barn och vuxna ingick i undersökningen.

CAR-T-cellsterapi innebär att en del av patienternas egna T-celler modifieras genetiskt så att de blir aktiva mot tumörcellerna. De modifierade T-celler uttrycker en så kallad chimär antigenreceptor, CAR, som i sin tur består av ett antikroppsfragment och en eller flera delar från T-cellsreceptorer.

Efter att patienterna fått tillbaka de modifierade T-cellerna i blodet blev 27 av 30 kvitt synbara tecken på sjukdom. Upp till 22 månader senare var sjukdomen fortfarande borta hos 19 av patienterna.

Forskarna konstaterar att effektlängden tycktes bero hur länge de modifierade T-cellerna fanns kvar  hos patienterna.

– Så här långvariga remissioner är otroligt ovanliga i den här patientgruppen. Det öppnar upp för att man kan pröva andra behandlingar, som till exempel nya stamcellstransplantationer, säger Helene Hallböök.

Hon understryker att det är för tidigt att prata om bot.

– Då behöver man följa patienterna längre. Men det skulle vara väldigt intressant att se vad den här typen av behandling kan åstadkomma när den prövas i tidigare skede av sjukdomen, säger Helene Hallböök.

På biverkningssidan rapporterar forskarna att alla patienter i studien fick en systemisk inflammation på grund av höga cytokinnivåer.

Hos merparten av deltagarna avtog dock dessa symtom, som feber och muskelvärk, av sig själv efter några dagar. 30 procent fick dock en svår reaktion som krävde intensivvård och hos vissa patienter krävde biverkningarna behandling med antikroppsläkemedlet tocilizumab som blockerar cytokinen interleukin-6.

Studien är bland annat finanserad av läkemedelsföretaget Novartis och den federala myndigheten National Institutes of Health.

Läs abstract till artikeln:

Shannon Maude och Noelle Frey med flera. Chimeric Antigen Receptor T Cells for Sustained Remissions in Leukemia. New England Journal Medicine 2014; 371: 1507–1517. DOI: 10.1056/NEJMoa1407222

Läs blogginlägg: ”Början på en revolution av cancervården” med bland annat intervju med Angelica Loskog som leder den hittills enda svenska studien av CAR-T-cellsterapi.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev