Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Cancer

Efter cancern: Unga undrar om framtida barn

Publicerad: 19 november 2014, 08:00

SAMTALSMETOD Forskarna satte ihop fokusgrupper som möttes i en 90-minuters online-chatt.

Foto: Thinkstock.

Vården måste bli bättre på att prata fertilitet med unga cancerpatienter. Det visar svenska forskare som undersökt hur unga diskuterar frågan om barn i fokusgrupper online.


Tre av fyra barn som drabbas av cancer överlever, men behandlingen sätter spår, både fysiskt och psykiskt. Hos både män och kvinnor kan könscellerna skadas, eller puberteten bli försenad. I en studie som publicerats i Human Reproduction har forskare undersökt hur unga närmar sig frågan om eventuell infertilitet.

– Frågan aktualiseras av att cancerbehandlingen i dag är såpass bra, vilket innebär att unga som haft cancer är en växande population, säger Jenny Nilsson, sjuksköterska och doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskaper och samhälle vid Karolinska institutet.

Totalt i studien ingick 133 unga mellan 16 och 24 år, där det hade gått minst fem år sedan de fått sin cancerdiagnos. Forskarna satte ihop 39 fokusgrupper där ungdomarna möttes i en 90-minuters online-chatt i realtid, ett format som möjliggjorde deltagande från hela landet.

– Då ämnet är känsligt var det bra att de var anonyma för varandra. Dessutom kunde de sitta hemma eller där det passar dem, det handlar ju om ungdomar med ett aktivt liv, säger Jenny Nilsson.

Texterna från chattarna analyserades sedan med avseende på innehåll. Frågan om biologiska barn var ett angeläget ämne, som spontant togs upp i många av grupperna, även om deltagarnas ålder avgjorde frågans vikt.

– De som var yngst hade inte alltid funderat lika mycket på frågan som de äldre deltagarna, säger Jenny Nilsson.

Diskussionerna fördes i ett tillåtande tonläge.

– De var mycket ödmjuka mot varandra i grupperna, både förstående och stöttande, säger hon.

En frågeställning var de fysiska aspekterna av att behandlingen eventuellt orsakat infertilitet. Här fanns olika strategier, där en del testat sin fertilitet, medan andra avvaktade. Några lyfte också oron för ärftlighet, att även ett eventuellt barn skulle drabbas av cancer.

Samtalen handlade också om psykologiska aspekter av att överleva cancer. Några framförde att de kände sig psykiskt sköra, med låg stresströskel – något som påverkar om man ville ha egna barn.

– Att man såg annorlunda ut, exempelvis efter en operation, var en annan aspekt, där någon undrade ”hur ska barnet känna om jag ser annorlunda ut än andra föräldrar”, säger Jenny Nilsson.

Nu ska forskarna i materialet analysera hur deltagarna fått information om fertilitet och hur de uttrycker att de skulle önska att den gavs.

– Vi ska även göra en enkätundersökning för att se hur läkare ger denna information. Förhoppningen är att resultaten ska hjälpa vården att skapa rutiner för hur man ska kommunicera kring fertilitet, säger Jenny Nilsson.

Lotta Fredholm

Reporter

Lotta.fredholm@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev