Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Cancer

Etisk stress när barns vård avslutas

Publicerad: 26 mars 2013, 07:22

Beslut om att avsluta behandling av cancer hos barn orsakar etiska problem som är bland de svåraste hos personalen, enligt ett pågående forskningsprojekt.


Ett 80-tal anställda på tre avdelningar vid Astrid Lindgrens barnsjukhus har svarat på frågor om etiken inom barnsjukvården. Undersökningen ingår i ett projekt om svåra etiska situationer inom barncancervården. Projekt­ledare är sjuksköterskan och forskaren Pernilla Pergert på Karolinska institutet, KI.

En utgångspunkt är de stora förändringarna inom cancerområdet. För 50 år sedan dog de flesta barn som fått cancer – i dag finns allt fler botemedel och många över­lever.

Personalen möter många etiska problem, enligt Pernilla Pergert. Det gäller allt från hur de ska bemöta det lilla rädda barnet som absolut inte vågar ta en spruta, till konsekvenser av ställningstaganden om behandling vid livets slut.

Beslutet om att avbryta en behandling och i stället ge barnet palliativ, lindrande, vård upplevs i många fall som konfliktfyllt, visar enkäten bland personalen på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Rent juridiskt är det läkaren som står för beslutet om olika nivåer för insatserna men det påverkar även alla andra som arbetar med barnet och familjen.

– För läkarna kan det vara svårt att låta bli att prova en ny behandling även om nyttan kan vara tveksam för patienten. Samtidigt ser vi sjuksköterskor och undersköterskor, som är närmare patienten, det lidande som behandlingarna ibland leder till, säger Pernilla Pergert, som även är medlem i etikrådet på Karolinska universitetssjukhuset.

Men dessvärre saknas det bra verktyg för att hantera de etiska problemen och det leder ibland till konflikter i personalgruppen, enligt Pernilla Pergert. Det kan gälla när en läkare beslutar om en provtagning som en sjuksköterska inte anser vara i enlighet med barnets bästa. Tvingas sjuksköterskan att genomföra något som hon inte anser vara moraliskt riktigt kan det leda till en moralisk stress.

I forskningsprojektet studerar nu doktoranden Cecilia Bartholdson hur det rent praktiskt går till vid etikdiskussionerna. Alla anställda har rätt att påkalla en sådan diskussion och Cecilia Bartholdson är med som observatör på mötena, som vanligen äger rum en gång i månaden.

På barnsjukhuset följs den modell för etikdiskussioner som används inom Karolinska. Den bygger på den så kallade aktörsmodellen som utvecklats av professor Göran Hermerén utifrån professorn och jesuitprästens Erwin Bischofbergers tankar.

Etikdiskussionerna i forskningsprojektet ska gälla konkreta och pågående patientfall. Det borde göra personalen mer motiverad även om den har ont om tid, tror Pernilla Pergert.

Genom det treåriga projektet är det meningen att etikreflektionerna ska underlätta för de anställda att hantera konkreta etiska problem. Pernilla Pergerts förhoppning är också att diskussionerna ska förbättra samverkan mellan olika professioner och därmed underlätta att vården får en gemsam inriktning.

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev