Fler funna cancrar med AI vid bröstcancerscreening

– Genom att AI minskar arbetsbördan med nästan hälften ville vi vara säkra på att det inte var på bekostnad av en sänkt sensibilitet, men resultaten blev över förväntan. Vi hittade fler cancrar, de falskt positiva fallen ökade inte och arbetsbördan minskade, så det var ett väldigt bra resultat, säger Kristina Lång, bröstradiolog, forskare vid Lunds universitet och studiens försteförfattare.

Bristen på röntgenläkare är stor. I en rapport från Socialstyrelsen i februari rapporterade 14 regioner en brist. Vad gäller bröstradiologer saknas i dag enligt Kristina Lång personal motsvarande cirka 50 heltidstjänster.

Att använda AI som ett komplement vid granskning av röntgenbilder ses därför som en metod som skulle kunna dämpa effekterna av personalbristen och frisätta mer tid. Tid som enligt Kristina Lång behöver förflyttas till det övriga diagnostiska och kliniska arbetet som hela tiden blir mer komplext och tidskrävande.

– AI håller på att implementeras på flera ställen, men utan att man riktigt vet vad det är som händer egentligen, man har bara baserat det på retrospektiva studier och sett att det verkar fungera, säger hon.

Den aktuella studien är den första stora randomiserade studien inom området och utfördes på en mammografienhet vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Cirka 80 000 kvinnor i åldern 40–80 år som genomgått mammografi randomiserades till att antingen få sina röntgenbilder granskade på standardiserat sätt, där två röntgenläkare undersöker bilderna, eller via AI-stödd analys.

AI-verktygets funktion var att analysera bilderna och sortera in screeningspopulationen i tio grupper efter bedömd cancerrisk. Röntgenbilderna i gruppen med högst risk, grupp tio, granskades sedan även de av två bröstradiologer, medan de övriga nio grupperna granskades av enbart en radiolog.

– Vi har sett i retrospektiva studier att i den här riskgrupp tio finns majoriteten av cancer och det är också de fallen som är svårare att bedöma, därför ville vi ha två läkare som tittar på de bilderna, säger Kristina Lång.

AI-verktyget detekterade även misstänkta avvikelser som skulle kunna tyda på cancer, information som bröstradiologerna i interventionsgruppen fick tillgång till innan de utförde sin granskning av bilderna.

Resultatet visade att screening med stöd av AI gjorde att bröstradiologerna fann 6 cancerfall per 1 000 screenade för mammografi jämfört med 5 fall per
1 000 kvinnor vid standardgranskning. Graden av falskt positiva fall var lika stor i båda grupperna.

Den AI-stödda analysen ledde till 44 procent färre granskningar av mammografibilder än standardförfarandet. Den stora frågan är dock fortfarande vilken reell klinisk effekt som AI-stödd screening egentligen har.

– Nu kan vi se att vi hittar fler cancrar, men vi kan inte se vilka cancrar som vi missar, utan det måste vi ha två års uppföljning på. Om man ska öka effekten av screening och minska dödligheten så behöver vi minska andelen av de här missade cancrarna, säger Kristina Lång.

Läs också: Kritiken: Riskgrupp missas vid oförändrad cancerscreening

En annan fråga som fortfarande saknar svar är kostnaden för att använda tekniken.

– Är det en stor kostnad och vinsten är marginell så är det kanske inte något vi ska bekosta, utan då kanske det är bättre att vi fortsätter med två läkare som tidigare. Än så länge har vi inte fått något prisförlag på vad vi skulle betala om vi började använda AI-screening så det ska vi också titta på tillsammans med hälsoekonomer.

I en kommentar till studien som publiceras i samma utgåva av tidskriften skriver läkaren Nereo Segnan vid centret för epidemiologi och cancerprevention i Turin, Italien, att de positiva resultaten för AI som stöd vid bröstcancerscreening kan behöva tolkas med viss försiktighet. Detta på grund av att tekniken trots allt medför en risk för överdiagnostisering av icke-cancer, och överdetektering av lågrisktumörer.

Resultatet från studiens uppföljning beräknas redovisas 2026.

Studien finansierades av Cancerfonden, Regionala cancercentrum i samverkan och Sveriges regering.

Läs artikeln här:

Kristina Lång med flera. Artificial intelligence-supported screen reading versus standard double reading in the Mammography Screening with Artificial Intelligence trial (MASAI): a clinical safety analysis of a randomised, controlled, non-inferiority, singleblinded, screening accuracy study. The Lancet Oncology. Publicerad online 1 augusti 2023.