Forskning bortom förstörda leder en av höjdpunkterna

En stor fråga bland reumatologer nu är de nya immunmodulerande behandlingarna mot cancer, de så kallade check-pointhämmarna. Det har visat sig att dessa läkemedel, som ger bra effekt vid bland annat hud- och lungcancer, har en biverkan som ger patienterna reumatiska besvär. Ämnet togs upp på en session med en nederländsk onkolog  och en amerikansk reumatolog under fredagen.

Denna balansgång är en väldigt het fråga, enligt Lotta Ljung, överläkare inom reumatologi på Norrlands universitetssjukhus i Umeå som själv forskar inom reumatoid artrit.

– De här check-pointhämmarna kommer att bli allt vanligare. Det är en stor utmaning för oss reumatologer hur vi ska behandla och bemöta dessa patienter som kommer till oss på grund av biverkningarna. De nya cancerpreparaten som PD1-hämmare, har revolutionerat cancerbehandlingen men de verkar genom att aktivera immunförsvaret. När vi behandlar de reumatiska symtomen så vill vi ju tvärtom dämpa aktiviteten, det är som att gasa och bromsa på samma gång, säger Lotta Ljung.

Därför var det värdefullt att ta del av de olika riktlinjer som nu diskuteras internationellt för hur vården ska hantera detta menar hon.

– Fenomenet är fortfarande i sin linda och något vi kommer behöva ta ställning till framöver.

Ett viktigt och positivt inslag på årets kongress tycker hon är att det presenterats studier inom områden som uppmärksammar patientupplevelsen på nya sätt.

Ett exempel är den svenska studien  av Jon Lampa med flera som visar att en betydande andel RA-patienter har en oacceptabel smärta trots att de inte har någon inflammatorisk aktivitet.

En annan nederländsk studie  fokuserar just på svårbehandlade patienter med RA. I den lät man reumatologer under utbildning svara på frågor om vad de tycker kännetecknar en komplicerad patient.

– Det är början på ett arbete för att bättre kunna karaktärisera de patienter som vi har svårt nå målen för och kunna utforma riktlinjer för dem som inte blir tillräckligt hjälpta av dagens behandling. Vi behöver titta på värden som inte bara handlar om leddestruktion utan hitta sätt att kunna forska på mer mjuka värden som är viktiga för patienterna, säger hon.

Fatigue vid reumatoid artrit är ett annat område där portugisiska forskare gjort en studie som fångade Lotta Ljungs intresse. Där beskrevs en modell för faktorer som på olika sätt bidrar till eller minskar risken för fatigue. En komplex bild när utåtriktad personlighet, ålder och depression på olika sätt påverkar risken.

En amerikansk studie  pekade på en ökad risk för RA-patienter som opererat höft- eller knäleder att drabbas av infektion efter operationen om de stod på med peroral kortisonbehandling. För patienter som behandlades med biologiska läkemedel sågs inte samma ökade risk.

De som behandlades med minst 10 mg kortison innan operation löpte dubbelt så hög risk att antingen läggas in på sjukhus på grund av infektion inom 30 dagar efter operationen eller att inom ett år drabbas av infektion i protesen.

– Det är en registerstudie och det kan finnas andra faktorer som påverkar utfallet, men jag tror att det är väldigt bra för oss kliniker att bli påminda om att glukokortikoider har en kraftigt immunhämmande effekt. Det är trots allt många patienter som står på dessa preparat, säger Lotta Ljung.