Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Cancer

Gener ska hjälpa läkaren att välja rätt

Publicerad: 18 Juni 2008, 12:13

Nu börjar utvecklingen av tester med syfte att individ­anpassa läkemedelsbehandling vid cancer att ta fart. Patienterna kan bli vinnare när industrin och akademin satsar stort på området – men det finns många praktiska och vetenskapliga hinder för utvecklingen.


Beslut om läkemedelsval vid cancerbehandling tas i dag oftast efter en basal bedömning av tumörens typ och utbredning.

Valet faller i regel på preparat som i kliniska prövningar visat sig ha bäst genomsnittlig effekt hos patienter med samma tumörsjukdom. Patienten betraktas därmed i praktiken som en perfekt representant för genomsnittsindividen i en grupp med många snarlika patienter. Men eftersom tumörsjukdomar är mycket heterogena, blir effekten av behandlingen ofta dålig.

Såväl de cancersjuka som sjukvården skulle vinna mycket på att den ofta kostsamma behandlingen anpassades till individuella egenskaper hos patienterna och deras tumörsjukdom. Cancersjukvården har dock i dag väldigt få verktyg för att göra detta, trots att utvecklingen av nya läkemedel varit stark på cancerområdet på senare år.

- Vi är vana att jobba enligt kokbok. Det har hittills funnits begränsad forskning och kunskap om hur man kan individualisera behandlingen. Läkemedelsföretagen har dessutom tidigare varit skeptiska till individualiserad behandling eftersom det riskerar att leda till att mindre patientgrupper blir aktuella för behandling, vilket leder till mindre försäljning, säger Peter Nygren, professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Ett fåtal tester där tumörers uttryck av vissa biomarkörer mäts och avgör om behandling med ett visst läkemedel är meningsfull finns i dagsläget i klinisk praxis inom onkologin, se artikel på nästa sida. Potentialen är dock betydligt större än så.

- Om vi hade validerade, prediktiva tester för majoriteten av cancerläkemedlen skulle det förmodligen ge en större förbättring av cancervården än vad de nya läkemedlen i sig medfört hittills, säger Peter Nygren.

Tidigare har biomarkörer som skulle kunna vara lämpliga för test sällan uppmätts hos särskilt många patienter i de kliniska prövningarna av cancerläkemedel. Men i takt med att läkemedelsindustrin börjat utveckla allt fler preparat mot specifika målmolekyler har de insett möjligheterna med att utöka de kliniska studierna med analyser av just dessa måltavlor hos patienterna. Ett test som indikerar att behandling kan fungera ökar ju incitamenten att verkligen sätta in behandlingen.

- Nu är företagen med på båten, och denna typ av forskning hängs på alla större studier av cancerläkemedel, säger Peter Nygren.

Svårigheter att bevisa testens tillförlitlighet är dock ett hinder för utvecklingen. I princip måste utvärderingen av ett test ske på samma rigorösa sätt som när man utvärderar ett nytt läkemedel, menar Peter Nygren. Det räcker inte med retrospektiva analyser av kliniska prövningar där man mätt biomarkören i fråga hos en liten andel av patienterna och korrelerat den till svar på behandlingen.

- Om man i en sådan studie ser ett samband mellan förekomst av en biomarkör och svar på behandlingen kan det vara så att faktorn är prediktiv för läkemedelsbehandling i allmänhet. Det krävs därför mer avancerade strategier. Av de prediktiva test som finns i dag är det i princip bara K-RAS-mutationstestet (se nästa sida) som är validerat på ett oantastligt sätt. Ett annat praktiskt hinder är att det är dyrt för sjukvården att skapa en infrastruktur för de ofta tekniskt avancerade testsystemen.

I de tester som finns i kliniskt bruk mäts specifika markörproteiner eller gener. På senare tid har dock flera vetenskapliga arbeten publicerats där man med så kallade microarray-analyser tagit fram information om hur en stor mängd gener uttrycks i tumörerna.

Den samlade genuttrycksinformationen för en viss tumör utgör dess gensignatur. Genom att studera gensignaturer från olika tumörer har forskare lyckats skilja tumörer som ger en god respektive dålig prognos från varandra. Nyligen har det också publicerats resultat som antyder att gensignaturer som tagits fram från cellinjer kan förutsäga effekten av cancerläkemedel hos patienter.

Flera svenska forskargrupper är verksamma inom detta område, i de flesta fall med inriktning på bröstcancer.

- Det här är ett område som är oerhört spännande och där vi kan komma att uppnå stora behandlingsvinster relativt snabbt om vi lyckas få ett genombrott. Det är i dag mycket otillfredsställande att vi ger tung behandling till många patienter som inte har någon nytta av den. Men forskningen om genetiska signaturer måste ta steget från retrospektiva analyser till randomiserade, prospektiva prövningar, säger Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Peter Nygren tycker att utvecklingen kring gensignaturer ser lovande ut, men pekar på att konceptet ännu är oprövat i klinisk rutin.

- I ett längre perspektiv kan man hoppas att kombinationer av olika prediktiva tester, exempelvis av markörproteiner, enskilda gener, celler och gensignaturer, kan integreras och vägleda inför valet av behandling, säger han.

Professor åke borgs forskargrupp vid Universitetssjukhuset i Lund är aktiv inom fältet gensignaturer. I ett arbete som är under publicering har gruppen beskrivit signaturer från över 500 brösttumörprover och kunnat klassificera dessa i ett drygt tiotal undergrupper. Nu studeras biologin hos dessa och forskarna hoppas hitta målmolekyler för läkemedel hos de specifika typerna av bröstcancer.

- Vi studerar bland annat tumörer som har så kallade BRCA-mutationer, som ofta finns vid ärftlig bröstcancer. Dessa är känsliga för så kallade PARP-hämmare. Vi försöker nu finna icke-ärftliga cancertyper med liknande signaturer som också kan vara känsliga för dessa läkemedel, säger Åke Borg.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev