Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Cancer

Hälften får cancervård i tid

Publicerad: 9 November 2017, 04:00

Beatrice Melin, nationell cancersamordnare på SKL, tror att målet att 80 procent av patienterna i vårdförloppen ska få vård inom den maximala ledtiden kommer att nås 2020. I dag är denna siffra 52 procent.

Foto: Jan Lindmark

Allt fler cancerpatienter ingår i standardiserade vårdförlopp med maximala ledtider till behandling. Men bara hälften av patienterna får vård inom den maximala ledtiden.


Ämnen i artikeln:

SKRProstatacancerBröstcancer

Införandet av standardiserade vårdförlopp, SVF, i cancervården enligt dansk och norsk modell har pågått sedan 2015. Ett standardiserat vårdförlopp inleds vid välgrundad misstanke om cancer och avslutas vid första behandling. Nu finns 28 olika förlopp och under nästa år ska ytterligare tre införas.

Under 2017 beräknas omkring 55 procent av alla cancerpatienter ingå i ett standardiserat vårdförlopp. Målsättningen som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har är att 70 procent av alla cancerpatienter ska ingå i ett standardiserat vårdförlopp 2020. Av dessa patienter är målet att 80 procent ska få behandling inom de maximala ledtiderna som finns för varje förlopp. Men dit återstår det en bit. En ny rapport från Regionala cancercentrum i samverkan visar att endast 52 procent av patienterna som ingår i ett vårdförlopp får behandling inom den maximala ledtiden. Det bekymrar inte SKL:s nationella cancersamordnare Beatrice Melin.

– Jag är väldigt nöjd. Jag tror att vi kommer att lyckas nå våra mål. Alla måste jobba lokalt för att nå tiderna. Norge och Danmark har lyckats med detta så varför skulle inte vi kunna lyckas, säger hon till Dagens Medicin.

Beatrice Melin påpekar att några av de standardiserade vårdförloppen bara varit igång i någon månad och att det därför är naturligt att de inte når målen än. Men även för flera av de första förloppen som infördes 2015 är det långt kvar tills målen är nådda. För huvud- och halscancer får 55 procent av patienterna vård inom maxtiden, för matstrupe- och magsäck är motsvarande siffra 40 procent och för prostatacancer 51 procent. Samtliga dessa förlopp infördes redan 2015. Sämst går det för vårdförloppet för urinblåse- och urinvägscancer som också infördes 2015. Där får endast 7 procent av patienterna vård inom den maximala ledtiden.

– Urologin i Sverige är helt underdimensionerad. Resurserna behöver öka till hela urologin. Vi behöver fler urologer, fler sjuksköterskor och fler undersköterskor, säger Amir Sherif, ordförande i Svensk urologisk förening.

Han anser också att ledtiderna i vårdförloppet för urinblåse- och urinvägscancer är för korta och kan förlängas med några dagar utan att det skulle ha någon medicinsk betydelse. En kritik som framfördes från företrädare för urologin redan när de standardiserade vårdförloppen infördes 2015.

Andra vårdförlopp som har långt kvar innan målen nås är livmoderhalscancer och njurcancer där 10 respektive 19 procent av patienterna får vård inom den maximala ledtiden. Det enda vårdförloppet som når målet är akut myeloisk leukemi där 81 procent av patienterna får vård inom maxtiden. Vårdförloppet för skelett- och mjukdelssarkom når nästan målet med 79 procent av patienterna som får behandling i tid.

Hur landstingen lyckas med att nå ledtiderna varierar stort för de olika vårdförloppen. Men Beatrice Melin vill inte peka ut något landsting som lyckats bra eller dåligt med sitt arbete.

– Det är inte något landsting som generellt har problem. De lyckas olika bra på olika områden. Det kan bero på kompetensbrist inom vissa områden och det kan också bero på var de befann sig innan SVF infördes, säger hon.

Även om hon är optimistisk om att nå de mål som satts upp för 2020 betonar hon att det kommer att kräva hårt arbete.

– Varje landsting måste gräva där de står och se vilka flaskhalsar de har, säger Beatrice Melin.

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev