Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Cancer

Här får både sexliv och ödem ta tid

Publicerad: 17 februari 2021, 06:07

Foto: Getty Images

En enkät visade på stora ojämlikheter i hur rehabiliteringen efter cancer var organiserad i Blekinge. Det fick Charlotte Malm och Mia Dreier att satsa på en förändring.


Ämnen i artikeln:

Region BlekingeRehabiliteringÄggstockscancer

Det var när sjuksköterskan Mia Dreier i sin roll som cancersamordnare i Region Blekinge kom i kontakt med sjukgymnasten Charlotte Malm som de började prata rehabilitering. Tidsmässigt sammanföll det med att det första nationella vårdprogrammet för rehabilitering kom 2014 och Charlotte Malm hade just fått forskningspengar för att starta ett projekt med ett multimodalt rehabiliteringsteam. 

– Vi upplevde att det saknades en struktur och ville försöka bygga upp någonting med en större samverkan mellan olika professioner, säger Mia Dreier.

Som en temperaturmätare skickade de ut en enkät till alla kontaktsjuksköterskor i regionen. Av den framkom att det fanns stora skillnader i hur man arbetade. Strukturen för rehabilitering efter cancer skilde sig till och med för patienter inom samma klinik.

Några områden stack ut som extra dåliga, bland annat brist på aktiva överlämningar mellan verksamheter och brist på samverkan mellan olika vårdnivåer.

Startade arbetsgrupper 

Ganska omgående drog Mia Dreier och Charlotte Malm i gång arbetsgrupper med kontaktsjuksköterskor, rehabiliteringspersonal, läkare och patientrepresentanter. Med utgångspunkt från vårdprogrammet har de nu tagit en fram en handlingsplan för regionen. Bland annat har de delat in behovet av rehabilitering i fyra nivåer, från bas till mycket avancerad nivå.

– Man kan tycka att det går långsamt men mycket har faktiskt hänt. Bland annat ser vi att primärvården, specialistvården och cancerrehabiliteringen har hittat varandra och har mer dialog kring patienterna nu, säger Charlotte Malm, som numera är hälso- och sjukvårdsstrateg i regionen.

Saknades struktur

En av dem som arbetar med rehabilitering i praktiken är Agneta Johansson på kvinnokliniken vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. I rollen som kontaktsjuksköterska möter hon patienter som behandlas för gynekologisk cancer. När hon började för fyra år sedan fanns det ingen tydlig struktur för rehabiliteringen. I dag bjuds alla patienter in till ett möte med en kontaktsjuksköterska omkring åtta veckor efter operation eller behandling. De allra flesta tackar ja.

I Region Blekinge är upplägget att kontaktsjuksköterskan efter det första mötet gör en bedömning om patienten behöver rehabilitering och i så fall i vilken form. Omkring hälften av dem som Agneta Johansson träffar remitteras vidare till ett särskilt cancerrehabiliteringsteam. Teamet tar emot patient oavsett cancerdiagnos och där finns tillgång till sjuksköterska, läkare, kurator, arbetsterapeut, sexolog och fysioterapeut. 

Olika behov av stöd

Agneta Johansson berättar att det inte alls är självklart vilka patienter som har störst behov av stöd och rehabilitering. 

– Jag möter många med låg risk för återfall men som mår mycket sämre än de med hög risk. Det kan handla om att man har barn och är orolig för dem eller för jobbet, säger hon.

Bland de problem som kvinnorna har efter operation eller behandling är mag-tarmpåverkan, urinläckage och lymfödem i benen vanliga. Men de allra flesta handlar om det psykiska måendet och om sexualitet. Det senare handlar både om fysiska hinder likväl som psykologiska svårigheter att ha sex.

– Jag bokar alltid in en timma för det första besöket med patienten. Vill man att patienterna ska öppna sig och prata om viktiga saker behövs det tid. Ofta finns det funderingar om sexualitet till exempel, ett ämne som inte alltid är så enkelt att prata om, säger Agneta Johansson.

Arbetet med rehabilitering är olika uppbyggt över landet och i Blekinge får man nu frågor från andra regioner om det strukturerade arbete som gjorts. 

– Men vi är inte alls framme än utan fortsätter för att jobba ännu mer proaktivt. Det finns också en ambition från regionen att vi ska arbeta med hela rehabiliteringskedjan från välgrundad misstanke om sjukdom till palliation. Här kommer även kommunen in som en viktig samarbetspartner, säger Charlotte Malm.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Petra Hedbom

Teamledare

petra.hedbom@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev