Landsting kunde pruta ner dyr medicin

Historien är lång och infekterad. Den handlar om dödssjuka patienter, klinikchefer som har en budget att hålla, och om hudcancerspecialister som sitter i en rävsax däremellan. Men den börjar med två goda nyheter:

I juli godkände de europeiska läkemedelsmyndigheterna hudcancerläkemedlet ipilimumab, Yervoy, för behandlig av spritt malignt melanom. I studier har det förlängt överlevnaden för patienterna från runt ett halvår till tio månader i snitt. Det låter inte mycket, men är första gången som ett läkemedel visat överlevnadsvinster för denna patientgrupp, och ungefär var femte kan klara sig i flera år. Och nyligen godkändes ännu ett läkemedel: vemurafenib, eller Zelboraf, som förlänger överlevnaden ytterligare för ungefär hälften av patienterna, som har en mutation i en gen kallad BRAF i tumörerna.

– Det har hänt mer inom melanomområdet de senaste två åren än någonsin under min 30-åriga verksamhet, vi har fått läkemedel med helt nya möjligheter, säger Johan Hansson, överläkare och ansvarig för melanom på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, entusiastiskt.

Så mycket argare är han över det som hänt det senaste halvåret. I september fattade cheferna för landets onkologiska kliniker ett unikt beslut: Trots att ipilimumab är godkänt ska det inte användas.

– Det är skandal att man på oklara grunder stoppar den första behandling som förlänger livet på dessa svårast sjuka patienter, säger Johan Hansson.

Men Göran Edbom, som är verksamhetschef i Umeå och ordförande för onkologichefsgruppen, anser att gemensamma nationella rutiner för introducering av nya läkemedel är nödvändiga.

– Vår rekommendation till landstingen är att inte finansiera detta förrän vi fått en gemensam vägledning om det är kostnadseffektivt. Vi vill gärna behandla de här patienterna, men hade vi inte sagt något hade det blivit slumpmässigt beroende på vilken doktor de träffat, säger han.

Cyniskt, tycker Johan Hansson.

– Det här är en svag grupp patienter och många som var upprörda över detta i höstas kommer snart att ha avlidit. Cheferna vill sätta ned foten, för snart kommer andra nya läkemedel till större och starkare patientgrupper och då vill de ha ett prejudikat.

Gunilla Enblad, chef för onkologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har en annan syn.

– Det viktigaste för mig är att alla i landet som har behov får tillgång till de här läkemedlen, inte bara vissa, säger hon och fortsätter:

– Detta är långt ifrån ett livräddande läkemedel och det skulle ta 10 procent av vår budget. Då måste vi välja bort något annat, vilket jag tycker är etiskt omöjligt.

Behandling med ipilimumab kostar nästan 800 000 kronor per patient – vilket de flesta är överens om är på tok för mycket. Onkologicheferna vill därför avvakta den bedömning som nu görs av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att i ett försöksprojekt bedöma om ett antal sjukhusläkemedel är kostnadseffektiva. Genomgången av ipilimumab väntas bli klar under våren. Baserat på denna kommer NLT-gruppen för ”nya läkemedelsterapier” som arbetar på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, att ge en rekommendation om huruvida läkemedlet bör användas.

I Danmark har motsvarigheten till Socialstyrelsen redan beslutat att läkemedlet ska införas, men medan de svenska myndigheterna utreder går tiden.

– Nu sitter alla och väntar. Det är en klumpig process, det kommer vi inte acceptera i framtiden. Men vi måste lösa finansieringen, säger Göran Edbom.

Men alla väntar inte. Vid Skånes universitetssjukhus är onkologen Nils Wilking strategisk rådgivare på divisionen för cancer och blodsjukdomar. Han har tagit initiativ till förhandlingar med företaget bakom Yervoy, Bristol-Myers Squibb.

– Prisnivån är extrem. Men vi betalar extremt mycket för ett antal cancerläkemedel redan i dag, som Avastin, som i vissa fall har mindre effekt. Vi måste försöka få till rabatter, det har vi varit väldigt dåliga på i Sverige, säger Nils Wilking.

I början av mars slöts en ekonomisk överenskommelse om Yervoy mellan Region Skåne och Bristol-Myers Squibb. Den innebär att regionen kommer att få rabatt under två år. Hur stor prissänkningen är har dock sekretessbelagts med motiveringen att det är en affärshemlighet.

– Men vi har fått en rabatt, och dessutom är vi med i en studie där vi får läkemedlet fritt. Sammantaget gör det att jag tror att vi kommer att kunna behandla de patienter som har behov under 2012 och 2013, fortsätter Nils Wilking, som hoppas få till en liknande överenskommelse om Zelboraf.

Johan Hansson är övertygad om att övriga landsting nu kommer att följa efter:

– När ett landsting har insett att man inte kan förvägra patienterna den bästa behandlingen kommer ingen att vilja stå för det längre.

Redan i höstas diskuterade onkologicheferna priset med Bristol-Myers Squibb, för att få till en nationell lösning. Men enligt cheferna gav det inte tillräckligt bra resultat. Nu finns dock avtal med både Skåne och Blekinge, och flera andra landsting för en dialog med företaget i samma ärende, enligt kommunikationschefen Anne Wästgård:

– Alla kommer att ges samma möjligheter.

LISA JACOBSON