Lovande resultat för bispecifik antikropp mot myelom

Resultaten gäller en av de mest haussade nya typerna av behandlingar på cancerområdet, nämligen så kallade bispecifika antikroppar. De fungerar genom att binda ihop kroppens immunceller till tumörceller, så att de förra lättare kan döda de senare. 

Den kroniska blodcancersjukdomen myelom är en sjukdom där behandlingsprincipen anses särskilt lovande, vilket den nu aktuella studien kan tas som inteckning för.

Läs även: Ny typ av immunterapi väcker jubel 

Forskare följde här 165 patienter som hade fått återfall eller inte längre svarade på behandling efter i median fem tidigare behandlingslinjer. Samtliga fick nu veckovis subkutan behandling med teklistamab, en av de bispecifika antikroppar som kommit längst i utvecklingen vid myelom. 

Den nya behandlingen var kopplad till minst en halverad tumörbörda hos 64 procent procent av patienterna, mätt med den så kallade M-komponenten i blod. M-komponenten är den antikropp som producerades av de tumöromvandlade plasmacellerna vid myelom. 

Hos 39 procent sågs så kallad komplett respons, där M-komponenten försvann och tumörcellerna maximalt utgjorde 5 procent av cellerna i benmärgen. Bland dessa patienter var det nästan hälften som uppnådde ett ännu känsligare behandlingsmål och var negativa för så kallad minimal residual disease, där man letar tumörceller bland miljontals celler i benmärgen. 

Hos patienter som svarade på behandlingen kvarstod behandlingssvaret i median 18,4 månader. 

De här resultaten framstår som klart bättre jämfört med vad man sett för nu tillgängliga myelomläkemedel när de testats i sista linjen vid framskridet myelom, även om olika studier inte är direkt jämförbara.

”Detta är väldigt fina data på en mycket svårbehandlad patientgrupp”, skriver Markus Hansson, professor i hematologi vid Lunds universitet och ordförande i den nationella vårdprogramgruppen för myelom, i en mejlkommentar till Dagens Medicin. 

Han tror att bispecifka antikroppar ”kommer att bli en väldigt viktigt av del myelombehandlingen inom kort”. Det tror även Hareth Nahi, professor i hematologi vid Karolinska institutet som är medförfattare till den aktuella studien. 

Markus Hansson, t v, och Hareth Nahi tror att bispecifika antikroppar kan få stor betydelse i behandlingen av myelom i framtiden. Foto: Kennet Ruona, privat

– Bispecifka antikroppar kommer att revolutionera behandling av myelom och den stora potentialen ligger sannolikt i kombinationsbehandlingar tidigt i sjukdomsförloppet, säger Hareth Nahi.

Han jobbar deltid som medicinsk chef på det danska företaget Genmab som ursprungligen tagit fram teklistamab. 

– Förhoppningsvis får vi se ett klartecken från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA under det här året. För införande i sjukvården kommer det också krävas ett klartecken i det nationella ordnade införandet för läkemedel, säger Hareth Nahi. 

I den nu aktuella studien konstaterar forskarna också att biverkningar var vanliga men att de ofta var relativt milda och reversibla. Det handlade främst om så kallat cytokinfrisättningssyndrom, brist på blodkroppar och infektioner.

Studien, som finansierats av läkemedelsföretaget Janssen, presenterades den 5 juni på onkologikongressen Asco i Chicago. 

Läs abstract till studien: 

￭ Philippe Moraeu med flera. Teclistamab in Relapsed or Refractory Multiple Myeloma. New England Journal of Medicine, publicerad online den 5 juni 2022. DOI: 10.1056/NEJMoa2203478 

Följ vår rapportering från ASCO 2022 här, där du också hittar vår bevakning av tidigare Asco-möten.