Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Cancer

Nya markörer kan hjälpa vid mag-tarmcancer

Publicerad: 3 juni 2015, 12:03

Flera studier som visar på nytta av att individualisera behandlingen lyfts av onkologen Jan-Erik Frödin fram som höjdpunkter inom området gastrointestinal cancer.


Ämnen i artikeln:

TarmcancerKolorektal cancerASCO

– Årets kongress bjöd inte på några banbrytande resultat, men ändå en del som kan vara intressant i framtiden. Det har varit flera studier där man ser att olika molekylära markörer kan hjälpa i valet av rätt behandling till patienterna. Man kan säga att det här temat är en fortsättning på motsvarande tema från förra årets kongress, säger han till Dagens Medicin.

Jan-Erik Frödin lyfter bland annat fram en studie där man sett resultat av läkemedel som annars främst används vid bröstcancer, trastuzumab och lapatinib. På tungt förbehandlade patienter med kolorektal cancer och där tumörerna hade överuttryck av markören Her2 var responssiffran 35 procent efter behandling med de bägge läkemedlen.

– Det är ett lovande resultat i det här skedet av behandlingen. Konceptet är värt att pröva vidare. Samtidigt är den bara kanske 2,5 procent av alla patienter som har den här typen av markörer. Men för den gruppen kan det här bli ett alternativ, säger han.

En annan studie som fått stor uppmärksamhet på kongressen handlade om en ny markör för respons av PD1-immuncheckpointhämmare. Bland patienter med kolorektal cancer och där tumörerna hade ett defekt cellmaskineri för att laga DNA-skador, så kallad mismatch repair, var det en stor andel som svarade på behandlingen, jämfört med inga alls som hade intakt mismatch repair.

– Immunterapi har inte visat någon effekt på kolorektal cancer tidigare. Den här studien kan därmed öppna upp den här cancerformen för behandlingen, säger Jan-Erik Frödin.

Även vid magsäckscancer visade en studie  att tumörer som uttrycker markören PD-L1 tycks svara bättre på PD1-blockad.

– Nu var det visserligen en stor andel asiater med i den studien som har ett mindre aggressivt förlopp av sjukdomen än västerlänningar. Men även icke-asiater i studien fick effekt av PD1-blockad, så det är lovande, säger Jan-Erik Frödin.

En fjärde studie som passar in på temat individualiserad behandling handlar om pankreastumörer med ett överuttryck av hyaluronsyra. Det senare bidrar till ett ökat interstitiellt tryck, vilket gör det svårare för cytostatika att nå in till tumören.

I studien gav tillägg av enzymet hyaluronidas en bättre progressionsfri överlevnad än att bara ge cytostatika bland de patienter som hade mycket hyaluronsyra.

– Det här var en fas 2-studien, men resultatet är intressant att följa upp i större studier, säger Jan-Erik Frödin.

Inom adjuvant behandling av kolorektal cancer kom ett litet bakslag i en japansk fas 3-studie  där cytostatikumet S-1, i Sverige godkänt vid magsäckscancer, inte visade sig jämbördigt med cytostatikumet kabecitabin.

– Jag hade hoppats på att S-1 skulle klara sig bättre eftersom det har en mycket mer tilltalande biverkningsprofil. Det diskuterades på sessionen om man hade gett det med för svag dosintensitet, säger Jan-Erik Frödin.

Även vid adjuvant behandling vid pankreascancer kom det ett litet bakslag när tillägg av EGFR-hämmaren erlotinib inte gav bättre överlevnad än att bara ge cytostatikumet gemcitabin i en tysk fas 3-studie.

Men forskarna noterade dock en tendens till att överlevnadskurvorna separerade efter två år.

– Så möjligen kan man se en effekt efter längre uppföljning till fördel för erlotinib. Motsvarande såg man i en tidigare studie för med enbart gemcitabin. Samtidigt skulle det vara lite förvånande nu med erlotinib med tanke på att det bara ger en marginell förbättring i den palliativa situationen, där läkemedlet är godkänt i nuläget, säger Jan-Erik Frödin.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News