Parp-hämmare subventioneras vid prostatacancer

Subventionen är begränsad till vuxna som har spridd så kallad kastrationsresistent prostatacancer med mutation i någon av generna BRCA1 eller BRCA2, och vars sjukdom försämrats trots medicinering med nyare hormonläkemedel. Även olika former av cytostatika och radionuklidbehandling ska ha gett otillräcklig effekt eller vara olämplig. 

Läs också: Studie bäddar för bredare testning för BRCA-gener 

Mellan 20 och 30 procent av patienterna med aggressiv och svårbehandlad prostatacancer i Sverige skulle kunna bli aktuella för parp-hämmaren Lynparza (olaparib). Det uppskattar Anders Bjartell som är professor samt överläkare i urologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Den godkända subventionen är ett efterlängtat och glädjande besked. För första gången kan ett målriktat läkemedel användas inom prostatacancervården som nu tar steget in i området precisionsmedicin, där behandlingar kan väljas utefter genetiska avvikelser. Det känns väldigt spännande, säger han. 

Att läkemedlet kan bromsa försämringar vid vissa svårbehandlade former av spridd prostatacancer har Dagens Medicin tidigare rapporterat om. I en fas 3-studie på området klarade sig patienter längre utan att sjukdomen förvärrats om de fick Lynparza framför ett nyare hormonläkemedel. 

– En förhoppning är att få använda parp-hämmare på fler patienter med prostatacancer än de som redan har testat allt i behandlingsväg. Just nu pågår studier där Lynparza ges i tidigare linjer och kombinerat med andra läkemedel, säger Anders Bjartell. 

Att läkemedlet subventioneras ställer samtidigt nya krav på svensk vård, påpekar Ola Bratt. Han är professor i urologi och klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet samt ordförande i nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer. 

– Det blir en stor apparat som dras i gång efter godkännandet. Förutom det praktiska med att bygga upp själva gentestningen måste även rutiner arbetas fram för hur urologer ska hantera information som kan komma fram om cancerbenägenhet, säger han. 

En stor del av mutationerna i BRCA1 och BRCA2 är nämligen medfödda, vilket betyder att patientens släktingar har ökad risk för vissa cancerformer. 

– Urologer som skickar in gentester kan alltså upptäcka cancerbenägenhet inom familjer som inte alls känner till detta, säger Ola Bratt som även understryker att belastningen på landets onkogenetiska mottagningar kommer att öka framöver. 

Han berättar att vårdprogramgruppen för prostatacancer nyligen blixtinkallade sin genetikgrupp till ett möte för att börja planera den utvidgade gentestningen. 

Tablettbehandlingen Lynparza är sedan tidigare subventionerad för vissa patienter med äggstockscancer. Läkemedlet är också godkänt för flera andra cancerformer. Parp-hämmare verkar på tumörer vars cellmaskineri för DNA-reparation inte längre fungerar på ett korrekt sätt.

Läs också: Livsfarliga proppar i skuggan av prostatacancer synas