Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Cancer

Rutin vid diagnostik av bröstcancer ifrågasätts

Publicerad: 3 oktober 2008, 08:19

Moderna patologiska rutiner för att undersöka lymfkörtlar hos bröstcancerpatienter kan innebära att man missar en viss typ av metastaser, enligt en studie från Lund.


Histopatologisk undersökning  av den så kallade portvaktskörteln, sentinel node, görs i många fall efter bröstcanceroperation för att kontrollera förekomst av metastaser. År 2004 upprättade Svensk förening för patologi en enhetlig rekommendation för hur den patologiska undersökningen ska gå till, och detta så kallade kvast-dokument uppdaterades år 2006.

Nu varnar läkare i Lund att man inte hittar lika många så kallade mikrometastaser som tidigare sedan man började följa kvast-dokumentet. Mikrometastaser är en typ av tumörer som är 0,2–2 millimeter i diameter. Förekomst av mikrometastaser innebär i de flesta fall att patienter ska ha  antihormonell behandling eller cytostatika.

 – Vi tycker inte att det fungerar riktigt – det verkar som om vi numera hittar ungefär 10 procent färre mikrometastaser än vi borde, säger Christian Ingvar, docent och överläkare vid kirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund.

Han baserar slutsatsen på en genomgång av alla sentinel node-undersökningar som gjordes vid sjukhuset under tre olika perioder åren 2001–2006 då olika metodik användes. Under den sista perioden, januari 2005–december 2006, hittades metastaser i port-vaktskörteln hos 32 procent av kvinnorna, jämfört med 43 procent under den första perioden. Det var framför allt mikrometastaserna som blev ovanligare.

Christian Ingvar menar att nedgången i diagnostiserade mikrometastaser beror på att man i enlighet med kvast-dokumentet utförde så kallad immunhistokemisk undersökning i betydligt mindre utsträckning under den sista perioden.

 – Vi är oroade och tolkar det som att om inte immunhistokemi används rutinmässigt så missar vi en del av mikrometastaserna. I sin tur innebär det att patienter som har mikrometastaser och som behöver en viss typ av behandling inte får den, säger Christian Ingvar.

Han och hans medarbetare uppmanar nu andra kliniker att göra liknande studier.

– Det kan ju vara så att detta bara gäller oss i Lund, men det tror vi inte eftersom vi har duktiga patologer – och vi har ju följt riktlinjerna, säger Christian Ingvar.

Anledningen till att immunhistokemi enligt kvast-dokumentet i de flesta fall anses vara onödig är att körteln ändå snittas på ett sätt som gör att mikrometastaser kan upptäckas. Metoden är också dyr och tidskrävande.

Sten Thorstenson, patolog vid Länssjukhuset i Kalmar, är den som varit sammankallande i arbetsgruppen som tagit fram kvast-dokumentet. Han menar att resultaten från Lund är intressanta.

– Om förekomsten av mikrometastaser har ändrats borde man diskutera vad det beror på. Däremot har jag inte själv uppfattningen att detta beror på att man inte använder immunhistokemi. Det kan finnas andra förklaringar till att färre mikrometastaser hittas, till exempel tidsbrist hos patologerna, säger han.

Genomgången från Universitetssjukhuset i Lund presenterades vid Kirurgveckan i Umeå i augusti.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev