SKL och Socialstyrelsen ”dubbeljobbar” kring riktlinjer

Socialstyrelsen håller som bäst på att anpassa sina nationella riktlinjer till primärvården. Bakgrunden är regeringens satsning på att förbättra vården för patienter med kroniska sjukdomar och i en förstudie som lämnades till regeringen i februari i år valde myndigheten därför att inkludera de nationella riktlinjerna för cancersjukvård.

Men det var det inte alla som visste.

– Jag kände inte till att de höll på med det här arbetet, säger Gunilla Gunnarsson, samordnare på avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, till Dagens Medicin.

Och fortsätter:

– Jag vet inte riktigt varför de har tagit sig an cancerriktlinjerna. Där har vi en uppgörelse med Socialstyrelsen sedan tidigare. De ska utreda det som är kontroversiellt, svårt och nytt. Det vi behöver hjälp med, och inte sådana här heltäckande riktlinjer över breda områden.

Gunilla Gunnarsson förklarar att SKL har för avsikt att göra om vårdprogrammen inom cancerområdet i primärvårdsversioner men att organisationen än så länge bara har hunnit med diagnosen prostatacancer. I nuläget avvaktar SKL nämligen ett projekt som ska mynna ut i en generisk mall för kunskapsstöd.

– Jag tror att kunskapsstöd för primärvården ska bygga på vårdprogrammen, inte på riktlinjerna, säger hon och lägger till att SKL har för avsikt att uppdatera vårdprogrammen varje år.

När Gunilla Gunnarsson fick klart för sig att Socialstyrelsen ändå höll på med cancerriktlinjer till primärvården mejlade hon därför myndighetens ansvariga utredare Irene Nilsson Carlsson.

I sitt svar skriver Irene Nilsson Carlsson att det inte finns något beslut om att cancerriktlinjerna ska ingå i myndighetens stöd till primärvården utan att det än så länge rör sig om ett test. Samtidigt skriver hon att en generell slutsats som Socialstyrelsen drog i förstudien var att det finns rekommendationer i riktlinjerna som behöver spridas bättre till primärvården:

”… för att patienter ska få en jämlik vård av hög kvalitet.”

Men, konstaterar Irene Nilsson Carlsson, då riktlinjerna är begränsade kan de inte stå på egna ben som kunskapsstöd för primärvården:

”Vi ser därför en spännande möjlighet att våra rekommendationer integreras i SKL:s behandlingsrekommendationer.”