Storsatsning på precisionsmedicin

Pengarna, där Vinnova står för 36 miljoner kronor, kommer att gå till Genomic Medicine Sweden, GMS. GMS är en samverkan mellan de sju regionerna med universitetssjukvård och de medicinska fakulteterna samt bland annat SciLifeLab, näringslivet och patientföreningar.  Det fungerar som en samordnande plattform för genomik och precisionsmedicin i landet.

Richard Rosenquist Brandell, läkare och professor i klinisk genetik vid Karolinska institutet och ordförande i GMS:s ledningsgrupp är påtagligt glad.

– Det är jätteroligt att Vinnova tillsammans med regioner och universitet satsar vidare på precisionsmedicin. Finansieringen signalerar att det är ett område som regeringen vill prioritera, säger han.

Begreppet precisionsmedicin innebär diagnostik där man till exempel gör genetisk kartläggning av sjukdomar för att kunna matcha med individanpassad vård och behandling.

GMS bildades 2017 för att koordinera och implementeraprecisionsmedicin inom hälso- och sjukvården. I dag finns ett GMS-center på alla universitetssjukhusen som i sin tur fungerar som nav för sjukvårdsregionens övriga sjukhus.

Det handlar bland annat om att ordna nationella strukturer för att på sikt kunna dela data mellan sjukvård, akademi och näringsliv. I ett första steg ska gemensamma standarder för gensekvenseringstekniker och tolkning av data tas fram.

– Just nu arbetar vi bland annat med att utveckla en nationell  genomikplattform som ligger i Västra Götalandsregionen och som andra sjukhus och universitet ska kunna koppla upp sig mot. Vi jobbar också för att klarlägga de juridiska förutsättningar för vilka data vi kan dela mellan regionerna, där finns det vissa oklarheter, säger Richard Rosenquist Brandell.

Cancer är ett av de största områdena där sekvensering av tumörer redan förekommer med syfte att få information om prognos och vilka behandlingar som är mest lämpliga.

– Vi diskuterar nu med Regionala cancercentrum i samverkan för att se om vi kan försöka få in information om genomik i de nationella kvalitetsregistren vilket vi tror skulle var väldigt värdefullt, säger Richard Rosenquist Brandell.

Ett annat område är sällsynta sjukdomar där helgenomsekvensering kan underlätta diagnosprocessen.

Enligt Richard Rosenquist Brandell kommer pengarna, som ska användas under 2020 och 2021, framför allt att användas till att fortsätta att bygga upp den nationella infrastrukturen som påbörjats.

– Vi hoppas att den här finansieringen blir en brygga över till nästa forskningsproposition.