Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Cancer

Studie nyanserar bild av ärftlig cancer

Publicerad: 7 januari 2013, 14:30

Det är inte bara föräldrar som fått cancer i yngre år som tycks överföra en ärftlig risk till sina barn. För en del cancerformer verkar en sådan riskökning även finnas när föräldern diagnostiseras i 90-årsåldern, enligt en ny svensk studie.


Det är forskare i Tyskland och i Sverige som analyserat data från totalt över 12,2 miljoner svenskar, inklusive över 1,1 miljoner personer som för första gången insjuknat i cancer.

Resultaten publiceras i tidskriften BMJ.

I linje med etablerad kunskap visar forskarna att störst ärftlig risk för att insjukna i en särskild cancerform fanns för dem vars föräldrar själva insjuknat i samma cancerform i förhållandevis unga år.

Men ärftliga riskökningar fanns även när föräldrarna insjuknat senare i livet, i 70-årsåldern och uppåt. Det här gällde de vanligaste cancerformerna som drabbar bröst, tjock- och ändtarm, prostata och lunga.

Som exempel var risken att insjukna i tjock- och ändtarmscancer före 60 års ålder nästan tio gånger högre om någon av föräldrarna diagnostiserats med samma sjukdom före 40 års ålder, jämfört med om föräldrarna aldrig haft den aktuella cancersjukdomen. Motsvarande riskökning var dock bara 70 procent om föräldrarna drabbats i åldern 80 till 90 år.

Till och med när föräldrarna var över 90 år gamla när de dignostiserades med vissa cancersjukdomar, till exempel basalscellscancer och tjock- och ändtarmscancer, fanns det en något ökad benägenhet att deras avkomma skulle få samma sjukdom.

Enligt forskarna antyder resultaten också att det kan finnas två typer av ärftlig cancer, en där föräldrarna insjuknat tidigt och en där de insjuknat senare i livet. En ökad risk för tidig ärftlig cancer fanns till exempel bara om någon av föräldrarna själva insjuknat tidigt i livet.

Sammantaget anser forskarna att studien ger ny kunskap som kan användas vid rådgivning om individers risk att insjukna i cancer. Men de poängterar också att det behövs fler studier med mer fullständig information om faktorer som rökning, fetma och alkoholintag.

Bakom studien, som baseras på uppgifter i det svenska familjecancerregistret, står bland andra Kristina Sundquist, professor vid Lunds universitet.

Läs hela originalstudien:

Elham Kharazmi med flera. Familial risk of early and late onset cancer: nationwide prospective cohort study. BMJ 2012; 345: 345e8076. DOI: 10.1136/bmj.e8076

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev