Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Cancer

Svårt att klara cancersatsningen

Publicerad: 25 Mars 2015, 09:00

Bristen på urologer, patologer och radiologer kan försvåra den nya cancersatsningen, befarar flera landsting.


Landstingen har nu lämnat in sina handlingsplaner för att korta vänte­tiderna i cancervården till regeringen. Allt kan verka klappat och klart för att börja standardisera vårdförloppen inom de fem utvalda dia­gnoserna och därmed ta ett steg mot en mer jämlik vård. Men en närmare granskning visar att landstingen kommit olika långt i bedömningarna av hur det kommer att gå.

– De flesta har svårt att få loss kliniskt verksamma läkare och sjuksköterskor till förbättringsarbete. Det beror inte på ointresse, säger Thomas Troëng, medicinsk råd­givare i ledningsstaben i Landstinget Blekinge.

Två av fem aktuella cancerdiagnoser (prostatacancer samt cancer i urinblåsa och övre urinvägar) ställer krav på att det ska finnas tillräckligt antal urologer och specialistsjuksköterskor. Blekinge har i dag tre självständigt arbetande urologer men är på väg att mista en av dem.

– Vi skulle egentligen behöva fyra fem urologer, men det är ett brist­område. Vi pusslar så gott det går genom att omprioritera uppgifter och an­lita hyrläkare, säger Thomas Troëng.

Riktigt lika långt som i Blekinge har arbetet inte kommit i Västra Göta­lands­regionen och Regionalt cancercentrum RCC väst.

– Det skulle ju gå väldigt fort med första dokumentet. Nu identifierar vi flaskhalsar i fråga om utrustning, personal och andra resurser till­sammans med sjukhusen, primär­vården och processägare, säger Jarl Torgersen, regionläkare som är utlånad till RCC väst.

Jarl Torgersen misstänker att många förvaltningar kommer att peka på resursproblem. Men sam­tidigt är det ju inte fler patienter som ska diagnostiseras och behandlas, utan själva arbetet som ska standardiseras, resonerar han.

Den allmänt utbredda bristen på urologer, patologer och radiologer kommer att påverka landstingen i norr, enligt Beatrice Melin, chef för RCC norr. Men exakt hur det slår är inte klart än.

Logistiken blir också annorlunda i och med att många patienter bor långt från Umeå och Norrlands universitetssjukhus. Ska ledtider och vårdprocesser snabbas upp kanske patienter i större utsträckning måste bo kvar på patienthotell mellan olika undersökningar.

– En lösning passar inte överallt, så är det, säger Beatrice Melin.

Cancersamordnaren Gunilla Gunnarsson på SKL tycker inte att det är konstigt att landstingen har kommit olika långt med att identifiera utmaningar och flaskhalsar. De har endast haft en och en halv månad på sig och förutsättningarna är olika.
Fler landsting pekar på att bristen på urologer kan försvåra förbättringsarbetet i den första fasen.

– Diagnoserna i den första fasen är inte utvalda med tanke på tillgången på personal, utan på andra grunder. Som till exempel att det finns relativt nya nationella vårdprogram och att samarbete behövs mellan landsting, säger Gunilla Gunnarsson.

Klagomål finns även från landsting som inte vet hur nästa rapport till regeringen ska se ut – vad som krävs för att få mer pengar i november.

– Detaljerna är inte klara, men helt klart är att alla fem nya vårdprocesser ska vara igångsatta, säger Gunilla Gunnarsson.

Relaterat material

Så blir regeringens cancersatsning

Regeringen och oppositionen överens om mycket

Regeringen gör verklighet av Hägglunds cancermiljarder

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev