Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Cancer

Tunga bevis för nytta med omtalad prostatabehandling

Publicerad: 3 juni 2021, 21:00

Lutetium-177-PSMA-617 är en målriktad radioaktiv läkemedelsbehandling. Bilden till vänster visar en produktionstekniker som handskas med en blybehållare med läkemedlet. Bilden till höger visar utbredning av prostatacancertumör hos sex olika patienter, mätt med pet-kamera, före och tre månader efter behandling.

Foto: Novartis, Endocyte

ASCO 2021. Hårt behandlade patienter med spridd prostatacancer fick i median fyra månaders extra överlevnad efter målriktad behandling med radioaktivt lutetium, enligt en ny studie.


Ämnen i artikeln:

ProstatacancerASCONovartisMedicinska nyheterLäkemedel

– Resultaten är efterlängtade. Det är roligt att effekten är så pass stor i den här patientgruppen som fått pröva i stort sett alla andra tillgängliga behandlingar, säger Camilla Thellenberg Karlsson, onkolog och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och områdesansvarig för onkologi i nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer. 

Hon uppskattar att uppemot tusen svenska patienter årligen skulle komma i fråga för behandlingen förutsatt att den blev tillgänglig, enligt de kriterier som gällde i studien. 

Den nya behandlingen, med namnet lutetium-177-PSMA-617, består av en antikropp riktad mot ett prostataprotein som uttrycks av tumörerna hos runt 80 procent av patienterna med spridd prostatacancer. Till antikroppen är det kopplat en särskild isotop av grundämnet lutetium, som ger en stråleffekt till tumörerna och deras omgivning. 

Läs också: Patienter lockas att betala för terapi utan bevis 

Behandlingen och dess lovande effekt har de senaste åren fått stor uppmärksamhet, inte minst bland patienter. Vissa patienter har lagt ut uppemot 1 miljon kronor ur egen ficka för att få radioaktivt lutetium som erbjudits på utländska kliniker.

Eftersom behandlingen inte varit vetenskapligt etablerad eller ens regulatoriskt godkänd har svensk sjukvård inte kunna erbjuda den i klinisk rutin utan bara till en del patienter inom ramen av kliniska studier. 

– Därför är det nu mycket välkommet att det finns tydligt belägg för att risk-nyttabalansen av lutetiumbehandling verkligen är positiv, vilket kan bana väg för ett godkännande. Detta är en spännande ny behandlingsprincip, även om effekten inte framstår så mirakulös som många kanske hoppats på, säger Ola Bratt, professor i urologi vid Göteborgs universitet och ordförande i nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer. 

Camilla Thellenberg Karlsson och Ola Bratt är positiva till resultaten i den nya studien.

Foto: C-M Hake, Emelie Ljunggren

I studien ingick 831 patienter med metastaserad prostatacancer som tidigare hade fått, och tappat effekten av, olika typer av hormonbehandling och cytostatika. Två tredjedelar lottades till att få lutetiumbehandling och övriga till ”bästa tillgängliga vård”. 

Medianöverlevnaden blev 15,3 respektive 11,3 månader i de bägge grupperna. 

– Den enda invändningen är att kontrollgruppen enligt studiens upplägg inte kunde få varken behandling med cytostatika eller radium, vilket hade kunnat vara alternativ för vissa patienter och därmed möjligen minskat överlevnadsskillnaden mellan grupperna något, säger Camilla Thellenberg Karlsson. 

Behandlingsrelaterade biverkningar av svårare form var något vanligare bland deltagarna som fått lutetium. Men på hela taget framstår den nya behandlingen som skonsam, enligt Camilla Thellenberg Karlsson. 

– Det är särskilt viktigt i detta sena behandlingsskede när patienterna är förhållandevis sköra, säger hon.

Läs också: Cancerpatient stämmer staten på miljonbelopp 

Flera svenska universitetssjukhus har varit med i studien, däribland Norrlands universitetssjukhus, där Camilla Thellenberg Karlsson varit prövare.

– Vi har haft fem patienter som fått lutetium inom ramen för studien. Effekten förefaller ha varierat en hel del. Någon patient svarade inte alls, medan vi har en patient som är i livet två år efter behandlingen startade, säger hon.  

Företaget Novartis, som står bakom lutetium-177-PSMA-617, har ännu inte ansökt om godkännande hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Efter ett eventuellt godkännande kommer behandlingen också sannolikt behöva få hälsoekonomiskt klartecken i Sverige via NT-rådet. När behandlingen eventuellt kan erbjudas i svensk rutinsjukvård är alltså oklart. 

– Prisfrågan kommer så klart bli central. Jag hoppas att införandet kan gå snabbare än vad som blivit fallet för många av de nyare hormonläkemedlen som kommit de senaste åren, säger Ola Bratt. 

Även om det kan dröja tills behandlingen är tillgänglig är det möjligt att vissa sjukhus kan komma att tillverka den själva. 

– Våra radiokemister har förberett sådan tillverkning. Behandlingen skulle då kunna ske inom ramen för en klinisk studie. Helst vill vi dock använda godkända läkemedel, säger Camilla Thellenberg Karlsson.

Studien presenteras i helgen på den amerikanska onkologikongressen Asco, där den tillhör den grupp om fem studier som arrangörerna bedömer får störst inverkan på klinisk praxis. 

Samtliga deltagare i studien hade tumörer som var positiva för PSMA, som står för prostataspecifikt membranantigen. De som lottades till lutetiumbehandling fick först fyra sådana behandlingar med fyra veckors mellanrum. Om de svarade bra fick de ytterligare två behandlingar. 

Efter varje behandling kan patienterna få vistas ett dygn i ett blyisolerat rum så att strålningen ska klinga av. Rekommendationen är också att inte träffa barn eller gravida kvinnor en vecka efter varje dos.

Läs abstract till studien:

Michael J Morris med flera. Phase 3 study of lutetium-177-PSMA-617 in patients with metastatic castration-resistant prostate cancer (VISION). J Clin Oncol 39, 2021 (suppl 15; abstr LBA4)  

■ Följ vår rapportering från Asco 2021 här, där du också hittar vår bevakning av tidigare Asco-möten. 

■ Följ all vår bevakning om medicinska studier och cancer.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev