Cancer
Vätskebiopsi minskade behov av cytostatika
Publicerad: 5 juni 2022, 11:47
Att mäta förekoms av eventuell tumör-DNA i blodprover från patienter med tidigt tjocktarmscancer är ett lovande koncept för att styra valet av cytostatikabehandling. Foto: Getty Images, Emil Langvad/Bildbyårn
ASCO 2022. Antalet patienter som behöver cytostatika efter kirurgi för tidig tjocktarmscancer kan på ett säkert sätt minskas om behandlingen styrs av förekomst av tumör-DNA i blod, enligt en ny randomiserad studie från Australien.
Ämnen i artikeln:
Medicinska nyheterASCOKarolinska institutetNew England Journal of MedicineKolorektal cancer
– Detta är spännande resultat med högt nyhetsvärde. Att använda väteskebiopsier att styra behandlingen tillhör absolut framtiden. Men det återstår en del innan metoden kan bli rutin i sjukvården, säger Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet.
Det handlar om patienter med tidig tjocktarmscancer i stadium II, där tumören vuxit igenom muskellagret i tarmväggen men ännu inte påträffats i några lymfkörtlar.
Läs också: Få biverkningar i svensk studie om tarmscreening
Enligt svensk praxis ges patienterna cytostatika på samma sätt som i kontrollgruppen i den australiensiska studien, nämligen bara till dem som har vissa högriskfaktorer för återfall, som till exempel att tumören är förhållandevis stor eller att antalet undersökta lymfkörtlar var litet.
– Nyttan av cytostatika är lite oklar bland dessa patienter, vilket gör resultaten intressanta, säger Anna Martling.
I studien ingick 455 deltagare. Andelen patienter som fick cytostatika minskade från 28 procent i kontrollgruppen till 15 procent i gruppen där forskarna mätte tumör-DNA. Men den återfallsfria överlevnaden vid två år var alltså i stort sett densamma i bägge grupper, runt 93 procent.
– Mätning av cirkulerande tumör-DNA ger en mer precis förutsägelse av återfallsrisk och mer precis selektion av vilka patienter som behöver behandling efter kirurgin, sa studiens försteförfattare Jeanne Tie vid en presskonferens på Ascokongressen.
Forskarna framhåller att patienter som var negativa för tumör-DNA klarade sig utan cytostatika med en mycket hög återfallsfri överlevnad på 92,5 procent efter tre år. Bland dem som var positiva för tumör-DNA och alltså fick cytostatika var siffran 86,4 procent.
Anna Martling ser vissa begränsningar i studien som gör att resultaten än så länge ska tolkas försiktigt.
– Det är en ganska liten studiepopulation och uppföljningen är kort i nuläget. Sedan fick deltagarna i vätskebiopsigruppen en kraftigare cytostatikabehandling än i kontrollgruppen, vilket gör att grupperna inte riktigt är jämförbara avseende effekten av cytostatikabehandlingen, säger hon.
Studien presenterades på Ascokongressen i går, den 4 juni, och publiceras samtidigt också i New England Journal of Medicine. Den har finansierats av bland annat National health and medical research council i Australien, Virginia and Ludwig fund for cancer research, Marcus foundation och National institutes of Health i USA.
Läs abstract till studien:
Följ vår rapportering från ASCO 2022 här, där du också hittar vår bevakning av tidigare Asco-möten.
Kommentarer
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Kommentarer publiceras efter granskning.