Diabetes
”Använd outnyttjad resurs på patienter med diabetes”
Publicerad: 13 juni 2017, 12:00
Anders Ekholm, ordförande Storstockholms Diabetesförening, SSDF, Thomas Magnusson, ordförande Diabetesorganisationen i Sverige, Dios, och Paul Folkesson, ordförande och vd Sveriges optikerförbund.
Vi anser att optikerna kan fylla en viktig roll inom ögonsjukvården, skriver tre debattörer.
För många med diabetes kan risken att drabbas av synskador vara okänd. Man märker inte själv när förändringarna uppstår, tidiga förändringar i ögonen till följd av diabetes ger inga symtom. Förloppet kommer smygande och synskärpan kan förbli normal.
Det som händer är att de små blodkärlen i näthinnan påverkas, de försvagas och kan brista. Näthinnan försöker då kompensera för detta och bildar nya kärl, men de är svaga och brister lätt. Då uppstår blödningar som kan leda till hastig synnedsättning. Dessa tillstånd är i dag ovanliga och det är därför som vi är så angelägna om att patienter med diabetes undersöker sina ögon regelbundet, så att man kan upptäcka förändringar och sätta in behandling i tid.
Det finns dock en oroande utveckling att en hel del patienter uteblir från sina kontroller. Orsakerna kan variera men tillgängligheten är en viktig aspekt. I Stockholms läns landsting har antalet kontroller minskat 2016 i förhållande till 2015 med närmare 3 procent. En orsak är att husläkarmottagningarna tackat nej till att använda de mobila team som S:t Eriks ögonsjukhus erbjuder. För många patienter har detta inneburit långa resvägar för att få sina kontroller gjorda, vilket sannolikt har inneburit att fler uteblivit från besöken.
Det finns en oroande utveckling att en hel del patienter uteblir från sina kontroller.
I dag finns cirka 250 optometrister i landet. De är optiker med specialkompetens för att hantera diagnostiska läkemedel. Att använda dessa och erbjuda ögonundersökningar för personer med diabetes skulle öka tillgängligheten markant, men också frigöra resurser inom diabetesvården.
Vi anser att optikerna kan fylla en viktig roll inom ögonvården och att de kan ta hand om den vanliga screeningen och möta patienter innan ögonbottenförändringar har uppstått. Optikerna kan också vara behjälpliga när det gäller att diskutera ögonhälsa och varför det är så viktigt att till exempel ha stabilt blodsocker och hålla blodsockernivån nere. I sin tur kan då den högspecialiserade ögonsjukvården koncentrera sig på de patienter som har fått allvarliga förändringar och visar tecken på diabetesretinopati.
Vi är medvetna om att det finns en del problem som måste lösas. Det kan handla om ersättning till optikerna för verksamheten och vad det ska kosta för patienterna. Vi är dock helt säkra på att landstingen runt om i landet är kapabla att hantera detta och finna bra system. Ett exempel är från tandvården. I dag kan ju föräldrar välja att antingen gå hos Folktandvården eller lista sina barn hos en privattandläkare och båda systemen är en del av den fria barn- och ungdomstandvården. Så här känner vi oss trygga i att det går att konstruera en ändamålsenlig ersättningsmodell även inom ögonvården.
Vi är säkra på att det behövs mer kunskap om hur ögonen påverkas vid diabetes och att regelbundna kontroller är nödvändigt. Vi är också säkra på att om tillgängligheten ökar så kommer fler att kontrollera sina ögon.
Diabetes är en sjukdom som vi i dag inte kan bota, men vi vet en hel del om hur vi ska förebygga och minimera dess konsekvenser. Låt fler vara med i detta viktiga arbete och använd kunskap och kompetens som i dag är outnyttjad!
ANDERS EKHOLM, THOMAS MAGNUSSON OCH PAUL FOLKESSON