Dagens Medicin listar årets främsta forskningsnyheter

1. Diabetesläkemedel skyddar mot hjärt-kärlsjukdom

Det har hittills inte gått att visa blodsockersänkande läkemedel minskar risken för makrovaskulära komplikationer vid typ 2-diabetes. Men så uppstod en ketchupeffekt och under loppet av tolv månader publicerades fyra randomiserade studier som visade på en sådan skyddseffekt. Resultaten väntas påverka klinisk praxis. Läs mer här.

2.Hjärnimplantat gav handrörelse tillbaka

Neurologi. Tidigare studier har visat att förlamade patienter kan lära sig att styra robothänder med tanken, via sensorer som sätts in i hjärnan. Ny forskning tog detta ett steg längre. En amerikansk man som blivit förlamad efter en dykolycka kunde få tillbaka viss rörlighet i en av sina händer med hjälp av ett mikrochip i hjärnan. Under 2016 kom fler slående exempel på hur forskare lär sig avkoda hjärnans signaler med hjälp av avancerade datoralgoritmer. En annan studie visade att en totalförlamad ALS-patient kunde lära sig att styra en markör på en datorskärm med tanken.

Studier: Nature 2016; 533: 247–250. New England Journal of Medicine 2016; 375: 2 060–2 066.

3. Checkpointblockad når lungcancerns första linje

Onkologi. Under 2016 fortsatte de positiva resultaten att trilla in inom det hetaste medicinska forskningsområdet – immunterapi vid framskriden cancersjukdom. Bakslag kom visserligen, som avsaknaden av effekt för PD1-hämmaren nivolumab i första linjen vid lungcancer. Men för det konkurrerande läkemedlet pembrolizumab gick det bättre, om än i en definierad undergrupp av lungcancerpatienterna. Huvud-halscancer och urinblåsecancer var två nya cancerformer där randomiserade studier visade på ökad överlevnad med PD1-hämmande behandling. Och vid tidiga högriskmelanom gav CTLA4-hämmaren ipilimumab också ökad överlevnad, givet som understödjande behandling till kirurgi.

Studier: New England Journal of Medicine 2016; 375: 1 823–1 833, 1 845–1 855, 1 856–1 867

4. Nya insikter i människans olikhet

Genetik. En kartläggning av de protein­kodande sekvenserna i arvsmassan från över 60 000 personer gav den hittills bästa inblicken i genetisk variation hos människan och visade att denna var överraskande stor. Forskarna avslöjade runt 3 200 gener som verkar vara särskilt viktiga för människans överlevnad och däribland går det att hitta flera sjukdomsframkallande varianter. Vidare kunde forskarna peka ut ett antal genvarianter som trotts orsaka ärftliga, så kallade mendelska, sjukdomar, men som sannolikt är ofarliga.

Studie: Nature 2016; 536: 285–291.

5. Vaginalring skyddade delvis mot hiv

Infektion. En förebyggande behandling av hiv har nyligen lanserats för män med hög risk för smitta. Två studier väcker nu hopp om att något liknande också kan fungera för kvinnor. Forskare visade att kvinnor i Afrika fick minskad risk att insjukna om de använde långtidsverkande vaginalringar med det antivirala läkemedlet dapivirin. Mycket återstår innan detta kan bli en standardbehandling. Ett problem är dålig följsamhet och att unga kvinnor inte tycktes få någon effekt alls.

Studier: New England Journal of Medicine 2016; 375: 2 121–2 132, 2 133–2 143

6. Antikropp bromsar myelom

Hematologi. Vid myelom, en cancersjukdomsjukdom i benmärgen, har det kommit många nya läkemedelsbehandlingar på senare år. En av de mest lovande är antikroppen daratumumab som experter tror kan få enliknande roll i behandlingen som ritiuxmab fått vid lymfom. Under året visade två fas 3-studier på en bromsande effekt av daratumumab i tillägg till annan behandling hos patienter som fått återfall eller inte svarat på primär terapi.

Studier: New England Journal of Medicine 2016; 375: 754–766,1 319–1 331

7. Ny målriktad terapi vid bröstcancer

Onkologi. Även om mycket inom cancerforskningen numera handlar om immunterapi, så sker framsteg inom andra områden också, som mer konventionell målriktad behandling. Under 2016 publicerades fas 3-studier som visade bromsande effekt av två så kallade CDK 4/6-hämmare, palbociklib och ribociklib, vid spridd östrogenpositiv bröstcancer. Behandlingsprincipen kan bli en ny standard för dessa patienter. Men det återstår att se om behandlingen ger överlevnadsvinst. Under 2016 kom också övertygande data för läkemedlet osimertinib för en undergrupp av patienter med EGFR-positiv spridd lungcancer.

Studier: New England Journal of Medicine 2016; 375: 1 738–1748, 1 925–1 936, DOI: 10.1056/NEJMoa1612674

8. Ny karta visar vägen till hjärnans vrår

Neurologi. Med avancerade metoder har forskare tagit fram den hittills mest detaljerade indelningen av hjärnbarkens olika områden. Enligt den nya kartan innehåller varje hjärnhalva 180 olika distinkta områden, varav 97 inte var kända förut. Kartan eller snarare utvecklingar av den kan komma annan hjärnforskning till nytta.

Studie: Nature 2016; 536: 171–178.

9. Steloperationer kan minska

Ortopedi. En av årets viktigaste studier från Sverige kom från det ortopediska området. Svenska läkare visade att ett större ingrepp med steloperation inte förbättrade funktionsförmågan vid ryggradsförträngning, spinal stenos, hos äldre, vilket är en av de vanligaste indikationerna för ryggkirurgi. Resultaten har redan inneburit att ingreppet minskat mycket i Sverige. Frågan är om det kan ske utomlands också.

Studie: New England Journal of Medicine 2016; 374: 1 413–1 423

10. Google tar upp konkurrensen med ögonläkare

Oftalmologi. Visserligen är det än så länge science fiction att datorer och robotar skulle ta över diagnostiken från mänsklig sjukvårdspersonal. Men en försmak av vad som kan bli aktuellt i framtiden publicerades i november 2016, då forskare vid företaget Google visade att en algoritm med hög träffsäkerhet kan lära sig att känna igen ödem och retinopati vid ögonbottenundersökning hos diabetiker.

Studie: Jama, DOI: 10.1001/jama.2016.17216

Foton: Andrew Loxley, Matthew Glasser/Eric Young och Akademiska sjukhuset.

Listan har sammanställts av Dagens Medicin efter en samlad bedömning av de olika rönens medicinska och principiella betydelse. Se nedan länkar till tidigare års topplistor nedan.