Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

”Data gällande semaglutid övertygar inte helt”

Publicerad: 22 september 2022, 15:18

Professor Peter M Nilsson hade önskat ett delvis annat upplägg av studier på semaglutid.

Foto: Maria Gustavsson, Getty Images

Fetmaläkemedlet semaglutid ska enligt en ny studie mer än halvera risken att utveckla typ 2-diabetes, men slutsatserna baseras på svajiga data, anser en svensk expert.


Ämnen i artikeln:

EASDDiabetes typ 2ObesitasFetma

Övervikt och fetma spär på risken att utveckla typ 2-diabetes. I tidskriften Lancet publicerades förra året en strategi med varaktig viktnedgång som en del av behandlingsstrategin vid diabetes, vilket Dagens Medicin skrev om. En del i strategin är viktsänkande läkemedel. I dag är fyra godkända i EU: orlistat, liraglutid, naltrexon/bupropion och semaglutid, se faktaruta.

Det sistnämnda godkändes av EU:s läkemedelsmyndighet EMA i november 2021, vilket Dagens Medicin rapporterade om. Vid EASD-kongressen i Stockholm presenteras nu en studie där semaglutid kopplas till sänkt risk för att utveckla diabetes typ-2 hos personer med övervikt och fetma.

Peter M Nilsson, professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, har tagit del av studien.

– Läkemedel som gynnar viktnedgång är viktiga, men dessa data gällande semaglutid övertygar inte helt, säger han.

Forskarna, där alla utom försteförfattaren är anställda vid läkemedelsbolaget Novo Nordisk, har återanvänt data från två tidigare studier. I dessa har deltagare med övervikt och fetma fått subkutana injektioner med semaglutid eller placebo. I den ena studien, Step 1, fick deltagarna 2,4 mg läkemedel eller placebo under 68 veckor. I den andra, Step 4, fick alla läkemedel under 20 veckor, och därefter fick hälften placebo medan resten fortsatt fick läkemedlet under 48 veckor.

Som utfallsmått användes i båda fallen en risk-algoritm kallad cardiometric disease staging, CMDS. Den tar bland annat hänsyn till BMI, blodsocker och blodglukos. Enligt CMDS minskade risken att utveckla diabetes typ 2 med ungefär 60 procent för hela gruppen deltagare. 

– Men det säger inget om hur många som verkligen skulle ha insjuknat. För det krävs att man via register ser vilka som verkligen fått en diabetesdiagnos, alternativt undersöker vilka som får specifika diabetesläkemedel utskrivna, säger Peter M Nilsson.

Han pekar också på att CMDS är utvecklat och utvärderat i USA.

– Det gör att det inte nödvändigtvis avspeglar risk i en svensk kontext, säger han.

För att förebygga diabetes typ 2 bör viktnedgången vara 15 procent, en nivå som nås med semaglutid. Ännu mer effektivt har ett läkemedel som ännu bara godkänts i USA, tirzepatid, visat sig vara, enligt en studie publicerad i New England Journal of Medicine i juli. Under 72 veckor fick deltagarna placebo alternativt 5, 10 eller 15 mg läkemedel. Vid den högsta dosen var viktminskningen nära 21 procent. 

– Men ännu saknas studier på hur läkemedlet påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Innan vi har sådana är det för tidigt att släppa in tirzepatid i värmen, säger Peter M Nilsson.

Att i förebyggande syfte under lång tid behandla personer med fetma eller övervikt kallar han ”läkemedelsföretagens våta dröm”. 

– I Sverige skulle den gruppen motsvara inte mindre än två tredjedelar av den vuxna befolkningen, säger Peter M Nilsson och fortsätter:

– För att välja vilka feta patienter utan känd diabetes som bör erbjudas behandling skulle man kunna ta hänsyn till förekomst av diabetes i familjen.   

Studien presenteras som poster och abstract vid EASD i Stockholm: T. W. Garvey med flera. 2.4 mg reduces the 10-year type 2 diabetes risk in people with overweight or obesity

Läs också: Företag räddas av otydligt regelverk om stöd till patientföreningar

Fakta: Viktsänkande läkemedel

I EU är orlistat (Xenical/Alli), naltrexon och bupropion (Mysimba), liraglutid (Saxenda) samt semaglutid (Wegovy) godkända.

Orlistat verkar genom att minska fettupptag i tarmen och Mysimba hämmar aptiten genom att påverka opioid- och dopaminreceptorer i hjärnan.  

De två övriga är GLP-1 agonister, som verkar genom att härma tarmhormonet glukagonlik peptid 1, vilket minskar hungern.

Tirzepatid är en GIP/GLP-1 agonist, som dessutom verkar på glukosberoende insulinfrisättande peptid, vilket stärker den hungerhämmande effekten. Den är inte godkänd i EU.

Semaglutid är godkänt under namnen Ozempic och Rybelsus för behandling vid diabetes typ 2 och har då subvention via Tand- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Xenical/Alli har begränsad subvention och Saxenda och Mysimba har nekats subvention. Beslut är inte fattat vad gäller Wegovy (semaglutid som viktsänkande).

Lotta Fredholm

Reporter

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev