Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Diabetes

Debatt om nya glukossänkare mellan professioner

Publicerad: 28 September 2020, 08:46

Bild 1/3  

”Glöm inte bort mikrovaskulära komplikationer av diabetes när ni väljer behandling”. Det var en uppmaning när en diabetolog och en kardiolog debatterade riktlinjer på EASD:s sista dag.


Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 2Karolinska universitetssjukhusetKarolinska institutetEASD

­ – Som diabetologer måste vi se till hela patienten och inte bara till riskerna för hjärt-kärlsjukdom. Metformin är ett välkänt läkemedel som vi vet mycket om och det är vad vi rekommenderar som förstahandspreparat, sade professor Peter J Grant, diabetolog vid universitetet i Leeds, Storbritannien i diskussionens inledning.

Han representerade sin profession i Michel Berger-debatten som varje år hålls på  EASD-kongressen. I år var temat behandlingsriktlinjer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom och i vilket skede preparat som SGLT2-hämmare och GLP-1 analoger ska sättas in.

– Vi är mitt i ett paradigmskifte där vi går från en glukosstyrd till en händelsestyrd behandling. Vi har kraftfull evidens för nyttan med att sätta in dessa glukossänkare tidigt, sade Francesco Cosentino, professor i kardiologi vid Karolinska institutet och representant för kardiologin i debatten.

Bakgrunden till dagens ämne är att det europeiska kardiologsällskapet ESC ,för drygt år sedan publicerade, behandlingsriktlinjer där dessa preparat rekommenderas som förstahandsmedel, före metformin, för patienter med förekomst av eller med hög och mycket hög risk för kardiovaskulär sjukdom.

EASD och den amerikanska motsvarigheten ADA har riktlinjer från 2018 som liknar dessa med en viktig skillnad i vilka som bedöms ha hög och mycket hög risk för hjärtsjuk-kärlsjukdom. Att följa ECS riktlinjer skulle innebära att betydligt fler patienter än i dag skulle behandlas med nya typer av glukossänkare.

Peter J Grant lyfte att en stor del av komplikationerna som drabbar en diabetespatient är av mikrovaskulär art, som diabetesfötter, retinopati och hudinfektioner.

– Jag förstår att en kardiolog har hjärtinfarkt och hjärtsvikt i fokus men för oss är det inte den enda frågan. Många av de mikrovaskulära komplikationerna blir inte bättre av SGLT2-hämmare utifrån vad vi vet idag, sade han.

David Nathanson,  docent, överläkare och verksamhetschef för endokronologi på Karolinska universitetssjukhuset, tittade på debatten och känner igen argumentationen från den diskussion som förts i Sverige.

– Generellt träffar kardiologerna patienterna när de drabbas av en hjärtåkomma medan vi diabetologer och i synnerhet allmänläkare möter dem under en betydligt längre tidsperiod, både före och efter hjärthändelsen, säger han.

Han vänder sig emot den riskskattning som ESC använder sig av i sina riktlinjer.

– Där innebär tio år med typ 2-diabetes med förekomst av någon form av diabetesassocierad komplikation att individen klassas som högriskindivid för att få hjärt-kärlsjukdom. En patient med tio års diabetesduration och med en mild retinopati behöver inte per definition ha en hög kardiovaskulär risk men skattas på det sättet med denna definition. Jag och mina kollegor tycker inte riktigt att denna riskskattning och det som skattningen resulterar i har tillräckligt vetenskapligt stöd i dagsläget, säger han.

Som tidigare ordförande i Svensk förening för diabetologi har David Nathanson fört diskussioner med den Svensk kardiologförening. I våras enades de om gemensamt konsensusdokument.

I dessa kvarstår metformin som förstahandsbehandling om det inte finns kontraindikation.

­ – Men vi är också eniga om att behandling med SGLT2-hämmare och GLP1-analoger behöver öka i Sverige samtidigt som behandlingen med insulin och sulfonylureapreparat måste minska säger han. Sverige har i dagsläget en mycket hög andel insulinförskrivning till våra patienter som lever med typ 2-diabetes. Faktum är att det är en av Europas högsta, säger David Nathanson.

Relaterat material

”Paradigmskifte med nya riktlinjer”

Nya läkemedel utmanar trotjänaren metformin

Glädje över njureffekt av diabetesmedel

Petra Hedbom

Reporter

petra.hedbom@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev