Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

Delade åsikter om skräddarsydd diabetesvård

Publicerad: 29 september 2021, 12:53

Miriam Udler, docent vid Harvard Medical School i USA, argumenterade för ökad användning av precisionsmedicin inom diabetes vid en debatt under EASD-kongressen.

Foto: Harvard Medical School/Getty Images

EASD 2021. Är precisionsmedicin en viktig del av framtidens diabetesvård? Ämnet diskuterades under onsdagsförmiddagen på kongressen.


Ämnen i artikeln:

EASDDiabetes typ 1Diabetes typ 2

Miriam Udler, docent vid Harvard Medical School i USA, inledde med att förklara varför precisionsmedicin behövs inom diabetesfältet. Hon påpekade att prevalensen av diabetes är väldigt hög och att den fortsätter stiga runtom i världen. Siffran låg på cirka 9,3 procent under 2019 och förväntas hamna på 10,2 procent vid år 2030. 

– Det är en stark motivator. Precisionsmedicin kan exempelvis användas för att identifiera högriskindivider och för att förebygga diabetes, sa hon. 

Läs även: Studie stöder precisionsmedicin inom diabetes 

Miriam Udler lyfte bland annat en studie som publicerats i Nature Medicine. Genom att ta hänsyn till individuella faktorer – såsom genetik, mängden kroppsfett och glukosnivå – kunde forskare identifiera sex kluster av individer med olika risknivå för diabetes typ 2. Inom tre av dessa kluster sågs även en högre risk för komplikationer som drabbade hjärta och njurar. 

– Metoden med kluster var bättre på att förutse diabetesrisken än att använda traditionella glykemiska mätningar. Det här är ett första spännande steg mot hur vi kan bli bättre på att identifiera högriskindivider, sa hon. 

Miriam Udler fick mothugg av Simon Griffin, professor vid University of Cambridge i Storbritannien, som menade att precisionsmedicin (se faktaruta nedan) är intressant men att tiden absolut inte är mogen för klinisk användning.

– Jag är inte emot teknik som kan förbättra livet för mina patienter. Men jag vill tillföra en hälsosam skepticism till precisionsmedicin som ofta möts av stor optimism, sa han. 

Simon Griffin tycker att det ännu saknas tillräckliga bevis för att konceptet är mer effektivt än konventionell diabetesvård.

– Därför är det bättre att fokusera på behandlingar som vi vet fungerar och som är kostnadseffektiva för en stor del av patienterna. 

Han tog upp en studie inom precisionsnutrition och berättade att kontinuerliga glukosmätare i dag används som verktyg för att skräddarsy dieter i ett försök att hålla blodsockret på bra nivåer efter en måltid. 

Läs även: Dags för fler diabetestyper 

I studien har en och samma person ätit en bagel med färskost och kalkonbacon vid två olika tillfällen, och därefter har blodsockernivån undersökts med kontinuerliga glukosmätare av skilda märken. Det visade sig att glukosresponsen varierade stort mellan de båda tillfällena.

– Det finns alltså variationer inom en och samma person som använder samma typ av teknik och som äter exakt samma sak fast med en veckas mellanrum, sa Simon Griffin.

Han uppmanade till att lyfta blicken från gener och molekyler och se den större bilden. Något utav det viktigaste är att diabetespatienterna tar sina förskrivna läkemedel samt att läkare och patient har en bra kommunikation, ansåg han. 

Precisionsmedicin är ett hett ämne inom diabetes, och under EASD-kongressen presenterades resultat från en stor randomiserad studie på området. Det handlar om TriMaster som utvärderar hur subgrupper av patienter med diabetes typ 2 svarar på olika läkemedel som ingår i andra och tredje linjens behandling. 

De europeiska och amerikanska diabetesorganisationerna EASD och ADA presenterade i fjol en stor satsning inom precisionsmedicin – Precision Medicine in Diabetes Initiative. Det handlar om en gemensam rapport som bland annat beskriver hur precisionsmedicin ska implementeras i diabetesvården.

Experter inom EASD och ADA arbetar även med en andra konsensusrapport där fokus bland annat ligger på precisionsdiagnostik. 

Ett svårdefinierat begrepp

Precisionsmedicin innebär att diagnostik och behandling anpassas efter individen eller grupper i befolkningen. I begreppet ingår diagnostiska metoder och terapier för individanpassad utredning, prevention och behandling av sjukdom. Precisionsmedicin kan ta hänsyn till både genetiska och icke-genetiska faktorer som ålder, kön, medicinska värden och levnadsvanor.

Inom diabetes kan det till exempel handla om att via registerdata hitta nya modeller för bedömning av den individuella risken att insjukna i diabetes eller använda kontinuerlig blodglukosmätning för att ställa in behandling.

EASD och den amerikanske motsvarigheten ADA formulerar i en rapport att ”Precision diabetes medicine refers to an approach to optimize the diagnosis, prediction, prevention, or treatment of diabetes by integrating multidimensional data, accounting for individual differences”.

Följ vår rapportering från EASD 2021 här, där du också hittar vår bevakning av tidigare EASD-möten. 

 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev