”Det här är en genombrottsstudie”

Att den så kallade Empa-reg-studien på SGLT2-hämmaren empagliflozin visat en minskad risk för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom hos patienter med typ 2-diabetes som har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom är banbrytande, anser Lars Rydén, senior professor i kardiologi vid Karolinska institutet.

– Vad vi än gjort för folk med diabetes och hjärt-kärlsjukdom så har deras sjuklighet och dödlighet legat vida över den hos folk som inte har diabetes. Detta trots att vi försökt med blodtryckssänkande, blodfettssänkande och blodsockersänkande behandling, säger han till Dagens Medicin.

I mitten av 2000-talet antydde studier att vissa nya diabetesläkemedel ökade risken för hjärt-kärlsjukdom. Då beslutade de amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheterna att det måste visas att alla nya blodsockersänkande läkemedel inte orsakar kardiovaskulär skada.

– Det blev upptakten till ett stort antal jättestora studier av glukossänkande läkemedel. Den ena publicerade studien efter den andra har visat att de inte har en kardiovaskulär ogynnsam effekt, men ingen har heller kunnat visa att de minskar risken för hjärt-kärlhändelser, säger Lars Rydén.

Förrän nu.

Empa-reg-studien är den första slutförda stora studien i klassen SGLT2-hämmare som tittat på hjärt-kärlsjukdomar. Studien följde över 7 000 patienter med typ 2-diabetes som tidigare haft någon form av hjärt-kärlsjukdom under i snitt tre år.

– Man har en statistiskt absolut klart säkerställd minskning av hjärt-kärlhändelser. Plötsligt finns det ett läkemedel som kan minska hjärt-kärldödligheten hos den här gruppen patienter, som är svårt hotade. Det är en genombrottsstudie, säger Lars Rydén.

Han tror att den minskade dödligheten främst beror på att risken för hjärtsvikt sänktes hos dessa patienter.

– Om du har hjärtsvikt och diabetes så har du synnerligen dålig prognos, då är dödsfallsrisken avsevärd.

Lars Rydén tror att studien kommer att resultera i mer forskning för att ta reda på vilket sätt empagliflozin minskar dödligheten. Han planerar själv en studie för att med hjälp av MR-teknik studera hjärtmuskelfunktionen hos liknande patienter. Dessutom tror han att behandlingen kommer att påverkas eftersom läkemedlet är godkänt under namnet Jardiance.

– Vi har omedelbar tillgång till ett läkemedel som sänker dödligheten hos de här patienterna. Men man får inte skriva ut det till alla, utan endast de med diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom. Men med tanke på att 25 procent av våra infarktpatienter har diabetes så är det många patienter som berörs.

Det pågår just nu ett antal andra studier på SGLT2-hämmare. Resultaten väntas mellan 2017 och 2021. Lars Rydén tycker att de som utför de andra studierna bör be sina säkerhetskommittéer att se om de redan visar liknande resultat.

– Men den kunskapen aktuell får forskarna bestämma om det är etiskt korrekt att fortsätta med placebojämförelser. Om studiepopulationen är annorlunda bör man däremot kunna fortsätta, för att ta reda på om den här typen av läkemedel har gynnsamma effekter även på andra personer med diabetes än de nu undersökta.

Eftersom de andra studierna inom läkemedelsklassen ännu inte är klara är det svårt att säga som den minskade risken även gäller för andra SGLT2-hämmare.

– I publicerade studier av SGLT2-hämmare ser man liknande effekter på sådana faktorer som viktnedgång, blodtryckssänkning och blodsockersänkning även om läkemedelsmolekylerna är en aning olika. Det gör att man kan misstänka att det är en klasseffekt, säger Lars Rydén.

Kan man lita på resultaten?

– Det är en mycket välgjord studie med noggranna analyser. Populationen är väl utvald och välbehandlad i övrigt. Redovisningen av de olika grupperna och resultaten är noggrann. Studien är dessutom referentbedömd i den mycket ansedda tidskriften New England Journal of Medicine. Så ja, det tycker jag, säger han och tillägger:

– Det här kommer att leda till en förändring av vår inställning till hur man ska handskas med dessa patienter.

Och det kanske inte behöver dröja så länge. Lars Rydén var ordförande för gruppen som 2013 skrev de europeiska riktlinjerna för behandling av diabetes, prediabetes och kärlsjukdom. Han har just blivit ombedd att uppdatera dem.

AMINA MANZOOR