Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Diabetes

Diabetespsykologers värde för blodsockret under lupp

Publicerad: 2 April 2021, 08:38

Marcus Lind, professor i diabetologi och överläkare i NU-sjukvården, är huvudprövare för den randomiserade studien.

Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Kan långtidsblodsockret bli bättre om vuxna med diabetes typ 1 träffar en diabetespsykolog? Det ska svenska forskare ta reda på.


Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 1Covid-19

Det är första gången en större studie inom området utförs i svensk sjukvård, påpekar Marcus Lind, som är professor i diabetologi vid Göteborgs universitet. Han är också huvudprövare för den randomiserade multicenterstudien.

– Vi vill veta om långtidsblodsockret HbA1c kan förbättras om patienter med dålig blodsockerkontroll regelbundet träffar en psykolog som är särskilt skolad i diabetes, säger Marcus Lind.

Läs mer om diabetes 

Resultat från mindre studier pekar nämligen i den riktningen.

– Diabetes typ 1 är en av få sjukdomar som patienten tvingas sköta dygnet runt. Trots dagens alla tekniska hjälpmedel och nya läkemedel har vissa ändå svårt att hålla nere sitt blodsocker. Kanhända behöver de något annat än moderna behandlingar för att nå sina målvärden, säger han.

Det är den gruppen av patienter man hoppas kunna hjälpa med en så kallad diabetespsykolog. Psykologerna i den svenska studien utbildas under en till två veckor med grundläggande kunskap om diabetes typ 1. Man går till exempel igenom fysiologin, hur olika insuliner fungerar, vad det innebär att räkna kolhydrater och vilka följdsjukdomar som kan uppstå. Vid minst 25 tillfällen ska psykologerna även sitta med när patienter besöker läkare eller diabetessjuksköterskor för att få en bättre inblick i vården.

Psykologerna får också känna på livet med diabetes typ 1 på nära håll. 

– De testar exempelvis att bära insulinpumpar – utan insulin såklart – för att lära sig hur pumpen fungerar. De använder även olika glukossensorer och sticker sig i fingrarna för att ta blodprov, säger Marcus Lind.

Varför är det viktigt?

– Psykologen behöver förstå patienternas situation för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. Det kan ju vara svårt för en patient att exempelvis samtala om oro kring insulindosering med en psykolog som aldrig ens har sett en insulinpump.

Flera av landets sjukhus deltar i studien, bland andra Universitetssjukhuset i Linköping, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Hälften av patienterna lottas till individuella möten med en diabetespsykolog vid minst sex tillfällen under första halvåret, utöver standardvård. Den andra hälften får enbart standardvård, vilket bland annat innebär regelbundna besök hos en diabetessjuksköterska.

Det primära effektmåttet är förbättring av långtidsblodsockret, HbA1c. Patienterna som deltar har ett HbA1c på minst 62 mmol/mol.

– Det är ett ganska högt värde som åtminstone ska gå ned med 4 mmol/mol i snitt inom gruppen som träffar diabetespsykologer. En minskning av den storleken räknas som kliniskt betydelsefull, säger Marcus Lind.

Totalt ska 140 patienter delta, och strax över hälften har hittills rekryterats. Precis som för många andra studier har pandemin av covid-19 bromsat upp värvningen av deltagare. 

En som är med och rekryterar patienter är Jarl Hellman som är överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Att en person från beteendevetenskapen föreslås kunna påverka regleringen av blodsockret tycker han är ett spännande koncept.

– Studien är annorlunda och väldigt viktig. Att ha diabetes typ 1 är en tuff börda för många patienter och vissa går runt med en ständig rädsla för låga blodsockervärden och att kanske drabbas av medvetslöshet, säger han.

Jarl Hellman påpekar att sådana rädslor kan bottna i tidigare händelser, till exempel att något gått snett med insulindoseringen. 

– Så även om sköterskor och läkare ber patienten att ta fler insulindoser i samband med måltid så vågar man helt enkelt inte. För att komma vidare och övervinna den barriären behöver patienten få rätt verktyg, säger han. 

Akademiska sjukhuset har tidigare haft en diabetespsykolog, men för tillfället finns ingen sådan resurs. 

– Fast om den här studien faller ut väl kanske det väcks krav på att i alla fall större diabeteskliniker borde ha en psykolog som är utbildad inom diabetes, säger Jarl Hellman.

Läs fler artiklar om diabetes 

Kommentarer

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 1Covid-19

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev