Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Diabetes

Diabetessjuka barn felmedicineras med flit

Publicerad: 5 November 2008, 07:12

Diabetessjuka barn felmedicineras med flit

Många föräldrar felmedicinerar medvetet sina diabetessjuka barn. Det visar en undersökning från Nationella diabetesteamet.


Var femte förälder till diabetessjuka barn underdoserar medvetet barnens insulin minst en gång i veckan.

– Det är naturligtvis inte bra eftersom det resulterar i att barnen får för höga blodsockervärden, säger Stefan Särnblad, överläkare vid barn- och ungdomskliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Han är ansvarig för en enkätundersökning där 311 barn, 309 föräldrar och 43 av 44 barndiabetesteam besvarade en mängd frågor om diabetes och skola.

– Om man konsekvent ger för lite insulin påverkas den långsiktiga blodsockerkontrollen, vilket ökar risken för framtida komplikationer, som synnedsättning och problem med njurarna, säger Stefan Särnblad.

Forskarna tror att anledningen till att föräldrarna felmedicinerar sina barn är rädsla för att barnen ska få för lågt blodsocker under skoldagen, en ”känning”, det vill säga hypoglykemi, med yrsel, skakningar och svettningar som följd.

– I allvarliga fall kan de också bli medvetslösa och få kramper, men det är mycket ovanligt.

Otillräckligt stöd i skolan
Föräldrarnas oro hänger samman med att hypoglykemi kan vara svårt att hantera på egen hand, framför allt för de yngre barnen. Då måste skolpersonalen veta vad som ska göras.

Men av de tillfrågade föräldrarna upplevde 40 procent att stödet i skolan var otillräckligt.

– Det kan leda till strategier från föräldrarnas sida för att undvika risken för lågt blodsocker. Underdosering minskar denna risk markant, men på bekostnad av att blodsockernivåerna i stället blir för höga, säger Stefan Särnblad.

Enligt Skolverkets regler har skolorna i Sverige ett mycket tydligt ansvar för att barn och ungdomar med diabetes får ett ålders- och utvecklingsanpassat stöd i sin egenvård. Det är ett ansvar som skolorna inte alltid tar, berättar Stefan Särnblad.

– En tidigare undersökning har visat att hälften av alla barn i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd, säger han.

Det yttersta ansvaret för att skolan ger barnen rätt egenvård har kommunerna. Tillsynsansvaret för att kommunerna sköter sig har Skolinspektionen.

– I första hand bör föräldrarna prata med lärarna och respektive rektor och kanske med behandlande läkare, för att på så sätt förbättra situationen för de här barnen, säger Ingegerd Hilborn, chefsjurist på Skolinspektionen.

Ann-Sofie Cavefors, ordförande i Svenska skolläkarföreningen, tror att kvaliteten på egenvården skiljer sig mycket åt mellan olika skolor och kommuner.

– Jag känner till att många föräldrar är oroliga. Men jag kan också tänka mig att det är svårt för skolan att uppmärksamma högt blodsocker, eftersom de här problemen i allmänhet inte ger så mycket symtom.

Vilken är skolläkarföreningens roll i den här problematiken?

– Vårt ansvar är att ha koll och stötta de barn som är kroniskt sjuka, säger Ann-Sofie Cavefors.

Men föräldrarna tycker inte att barnen får tillräckligt med stöd.

– En del upplever det så, men att det här fungerar hänger mycket på hur samarbetet mellan skol- och diabetessjuksköterskorna ser ut.

Föräldrarnas underdosering kan också förklara varför blodsockernivåerna bland typ 1-diabetiker plötsligt stiger i sjuårsåldern, något som forskarna har vetat länge, men inte kunnat hitta någon orsak till.

Bakom undersökningen står det Nationella diabetesteamet som är en sammanslutning mellan representanter från Svenska diabetesförbundet och professionen, däribland Svenska barnläkarföreningens sektion för endokrinologi och diabetes.

Den 10 november, på Världsdiabetesdagen, presenteras undersökningen i sin helhet.

Allvarlig sjukdom som ökar kraftigt i Sverige

Under de senaste 20 åren har antalet barn med typ 1-diabetes ökat med 50 procent. I dag finns cirka 7 700 barn och ungdomar med typ 1-diabetes i Sverige.

Hösten 2007 publicerade Skolverket riktlinjer för egenvård i skolan vid kronisk sjukdom. Där framgår att tillsynsansvaret för barnens egenvård övergår från föräldrarna till kommunen under skoldagen. I dokumentet klargörs att det i verksamheten ska finnas rutiner för de uppgifter som hör samman med egenvården och att verksamheten ska samarbeta med berörd vårdnadshavare.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev