Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

Diabetiker ska lära sig att äta rätt

Publicerad: 14 februari 2013, 08:23

Är det bäst att räkna kolhydrater eller att göra som vanligt? Nu drar en studie i gång för att besvara frågan.


Mette Axelsen, lektor vid Göteborgs universitet, är vetenskapligt ansvarig för projektet Kostmodellen som ligger i startgroparna.

Syftet är att utvärdera effekten av olika kostrådgivningsmodeller för vuxna med typ 1-diabetes.

– Såvitt vi vet är detta en unik studie. Vi har inte sett någon liknande tidigare, säger Mette ­Axelsen.

Totalt ska 180 patienter vid åtta olika diabeteskliniker i landet delta i studien. De ska vara mellan 18 och 68 år och ha haft sin diabetes i minst tre år.

Det som ska utvärderas är inte olika dieter, exempelvis Medelhavskost eller lågkolhydratkost, utan olika strukturerade metoder för att utbilda diabetiker i kostfrågor.

Deltagarna lottas till en av tre följande grupper:

1. Dietist leder en grupputbildning där fokus ligger på makten över det egna livet. Utbildningen ska ge deltagarna insikter om vilka verktyg som fungerar för just dem när de ska upprätthålla sunda kost- och levnadsvanor.

2. Diabetessjuksköterska leder en grupputbildning i konsten att räkna mängden kolhydrater och att anpassa mängden insulin därefter.

3. Jämförelsegrupp med sedvanlig individuell behandling hos diabetessjuk­sköterska var tredje månad.

Metoden med kolhydraträkning har på kort tid blivit väldigt populär på diabetesmottagningarna, säger Mette Axelsen. Den verkar lockande på många patienter eftersom den ger en stor frihet att äta ”vad man vill”.  Men den brittiska studie som utgjorde startskottet för modellen 2002 visar förmodligen solskens­resultat, enligt Mette Axelsen. Patienterna som deltog i den hade dålig metabol kontroll redan från början.

– De patienterna brukar bli bättre nästan vad man än gör med dem, säger Mette Axelsen och tillägger:

– Eftersom kolhydraträkning redan används ute på klinikerna känns det viktigt att ta fram mer forskning. Metoden är ganska omständlig och den kostar pengar. Vi måste veta att vi lägger resurserna på rätt ställe.

Men det saknas också underlag för att säga om utbildning av dietist har någon inverkan på patienternas förmåga att leva med sin sjukdom.

– Trots att vi har gjort det i decennier så behöver vi mer kunskap, säger Mette Axelsen.
Patienterna i studien följs i ett år, sedan ska metoderna utvärderas vad gäller kostnadseffektivitet samt effekt på blodsockerkontroll och livskvalitet.

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News