Docent kritisk till diabetesriktlinjer

– Det är rätt häftigt att säga att man inte rekommenderar patienter med diabetes att ha normalt blodtryck längre. Det ett stort experiment med en halv miljon människor som har diabetes, säger läkaren Staffan Björck, docent i njurmedicin vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet, till Dagens Medicin.

Fram till för några år sedan fanns normalt blodtryck som tydligt målvärde i Socialstyrelsens riktlinjer för diabetsvården. Men kring 2010-2011 började myndigheten ändra uppfattning och 2015 försvann det ur riktlinjerna, berättar han. Samtidigt avstannade den förbättring av blodtrycket för patienter med diabetes som kunnat följas i det nationella diabetesregistret sedan starten. Något Staffan Björck anser har ett tydligt samband.

– Ja rimligen. Det kom signaler om att blodtrycksrekommendation skulle höjas runt 2010-2011 och det är där vi ser ett trendbrott.

I fjol publicerade Brittish Medical Journal Staffan Björcks stora studie över alla personer i diabetesregistret. Den visade på ett linjärt samband mellan ökat blodtryck och ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar. Staffan Björck hoppades att resultat skulle göra att Socialstyrelsen ändrade uppfattning när myndigheten i år publicerade nya riktlinjer. Men förhoppningen kom på skam.

– Därför blir jag besviken när uppdaterade riktlinjer inte har tagit hänsyn till litteratur efter 2008. Socialstyrelsen borde ha samlat expertis och värderat ny forskning, säger han.

Enligt Socialstyrelsen finns det inget i riktlinjerna som hindrar den behandlande läkaren att sätta upp individuella blodtrycksmål för sina patienter.

Antyder inte din kritik att den behandlande läkaren inte är tillräckligt insatt? Det är ju ändå den personen som har behandlingsansvaret.

– Jo, men vi har 1 200 vårdcentraler som alla behandlar diabetes och som dessutom har en oändlig massa andra krämpor att ta hand om. Så de vill ha robusta riktlinjer. De håller sig vid de rättesnören som finns, det är inte lätt, säger Staffan Björck.

Han förklarar att den tjocka lunta som utgör de nationella riktlinjerna inte är något som lätt stoppas i fickan för att sedan användas i den kliniska vardagen. Det som läkarna kommer ihåg är de indikatorer som finns. Och i riktlinjerna finns blodtrycksmålet 140/85 mm Hg angivet som eventuellt behandlingsmål.

– Så riktlinjerna blir styrande ändå. Det är inte det finstilta som läses.

Han har fört fram sin kritik till Socialstyrelsen men svaret är att riktlinjerna ligger fast.

– Så det är skrivet i stjärnorna när man tittar på detta igen.