Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

”En storsatsning på e-hälsa behövs nu”

Publicerad: 24 oktober 2016, 05:00

Diabetesvården är i stort behov av högteknologisk förnyelse, skriver Lars Liljeryd.


Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 2

Med den stora spridningen av avancerade smartphones och smarta läsplattor finns förutsättningar att erbjuda patienter fantastiska möjligheter till individ­anpassad egenvård på distans med hjälp av mobilbaserad telemedicin. Detta skulle kunna innebära en betydande kvalitetshöjning och ökad effektivisering inom sjukvården, inte minst vad gäller utnyttjandet av vårdpersonal. Något som i sin tur skulle generera stora kostnadsbesparingar i en tid av kronisk underbemanning och begränsade budgetar.

Den nya tekniken har dock hittills inte fått något genomslag inom landets hälso- och sjukvård.

I Sverige beräknas det finnas cirka en halv miljon diabetiker, och trenden är ökande. Inom EU finns cirka 32 miljoner diabetiker vilket beräknas öka till 37 miljoner år 2040. Kostnaderna för dia­betes­vården i dag inom EU beräknas till drygt ettusen miljarder kronor årligen (enbart i direkta kostnader) och dessa kommer att öka dramatiskt på sikt. Ännu finns ingen strategi framtagen för att häva den negativa utvecklingen.

Diabetesvården är i stort behov av högteknologisk förnyelse då denna primitiva vårdform uppvisar ett stort misslyckande vid avancerad diabetes. Endast cirka 22 procent av insulinbehandlade diabetiker når behand­lings­målet (HbA1c <52 mmol/mol) vilket får anses som ett vårdmässigt fiasko. Låter man även blodtryck och lipider ingå i statistiken (så kallat Triple Goal) blir resultatet än värre.

Något seriöst måste göras. Forskning ger belägg för att diabetesvården måste införliva mer teknisk vetenskap i den i dag så medicinskt dominerade verksamheten, för att kunna nå uppställda behandlingsmål. Diabetesvården är en av de verksamheter inom sjukvården som lämpar sig bäst att utveckla med hjälp av avancerade patientbaserade it-system inom e-hälsa.

Kunskapsnivån inom området på såväl klinik- som patientsidan är mycket bristfällig och konservativ

Kunskapsnivån inom området på såväl klinik- som patientsidan är mycket bristfällig och konservativ. Kompetensutveckling kan effektivt genomföras till exempel med datorbaserade e-learning-system samt smartphone- eller läsplattebaserade algoritmbaserade behandlingshjälpmedel. Över­vakande, styrande och reglerande programvaror med beslutsstöd och motiverande expertsystem måste snarast utvecklas och införas i diabetesvården – inom hela vårdkedjan, från patient till klinisk personal.

Att som i dag ge ökat fokus på högriskgruppen patienter (>70 mmol/mol HbA1c) är att delvis kapitulera inför uppgiften, när i stället alla diabetespatienter (>52 mmol/mol HbA1c) borde erbjudas förbättrad sjukvård för att undvika senkomplikationer.

För att diabetesvården ska bli framgångsrik måste patienterna göras mer aktiva och autonoma genom att erbjudas nya individualiserade behandlingsverktyg för att kontinuerligt kunna övervaka och behandla sig själv – på ett säkert sätt – mot individuellt uppsatta behandlingsmål.

Markant förbättrad diabetesvård är alltså inom räckhåll. Men det krävs ett snabbt uppvaknande hos politiker och vård­ansvariga, innan dia­betes­vården går över styr.

LARS LILJERYD

Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 2

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev