Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

Fett och kolhydrater bra vid diabetes

Publicerad: 5 maj 2010, 05:00

Det blir dött lopp mellan lågfettkost och den kontroversiella LCHF-kosten för personer med diabetes. Det konstaterar SBU i sin rapport ”Mat vid diabetes” som publiceras i dag, onsdag. Däremot verkar både kaffe och alkohol vara bra.


– Att kaffe och alkohol har positiva effekter stämmer med de fynd som gjorts hos personer som inte har dia­betes, säger Mette Axelsen, klinisk näringsfysiolog och lektor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Hon har varit delaktig i den systematiska litteraturöversikt av forskningen kring mat och dryck för personer med diabetes som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, gjort. Arbetet har resulterat i rapporten Mat vid diabetes som publiceras i dag, den 5 maj.

– Tanken var att få en så objektiv bild som möjligt och skala bort alla tidigare föreställningar vi har haft om vilken kost som är bäst vid diabetes, säger Mette Axelsen.

Enligt SBU finns det ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att personer med diabetes som regelbundet konsumerar alkohol löper mindre risk att insjukna i eller avlida i hjärt-kärlsjukdom. Dessa personer har även en lägre total förtida dödlighet, även om det vetenskapliga underlaget för detta är svagare.

Även kaffe tycks vara positivt för personer med diabetes. De som dricker mer än två koppar kaffe varje dag löper mindre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än de diabetiker som dricker mindre eller inget kaffe alls. Resultaten gäller för både diabetes typ 1 och typ 2.

En annan het potatis som SBU tagit ställning till är effekten av kolhydrater och fett. Och här verkar det bli jämnt skägg. Enligt SBU har lågfettkost och måttlig lågkolhydratkost likartade gynnsamma effekter på HbA1c, det vill säga långtidsblodsockret, och kroppsvikten på kortare sikt.

Däremot saknas det studier av tillräckligt hög kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost, exempelvis den kontroversiella LCHF-kosten som bygger på ett mycket lågt intag av kolhydrater men ett högt intag av mättat fett.

Därför, menar SBU, blir säkerhetsaspekterna särskilt viktiga vid den kliniska uppföljningen av de personer som själva väljer en mer extrem lågkolhydratkost.

Enligt Mette Axelsen måste sjukvården framför allt kontrollera hjärt-kärl-riskfaktorer, som LDL-kolesterolet och HbA1c. En god följsamhet till en lågkolhydratkost ger en viktminskning och har en god effekt på HbA1c, men det är viktigt att patienterna är införstådda med att det gäller att hålla nere på kolhydraterna, säger Mette Axelsen.

– Men det saknas även bra långtidsstudier av den kost som rekommenderas till diabetiker i dag, så kunskapsläget är lika dåligt för denna kost som för LCHF.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News