Forskare: Dags för fler diabetestyper

Indelningen kan vara ett första steg mot skräddarsydda behandlingar för vuxna med diabetes, skriver de svenska forskarna som är verksamma i Malmö, Lund och Uppsala. Tillsammans med finska kollegor har de gjort en analys som publiceras i tidskriften Lancet Diabetes & Endocrinology.

Dagens indelning av diabetes, i typ 1 och typ 2, har inte uppdaterats på mer än 50 år – men det kan alltså vara på väg att ändras.

– I nästan 100 år har vi diagnostiserat diabetes med en enda metabolit, glukos. Nu har vi flera andra markörer - insulinsekretion, insulinresistens och autoantikroppar tillsammans med HbA1c, som gör att vi kan ta reda på mer om varje individ och hur vi bäst behandlar, säger Leif Groop, seniorprofessor i diabetes och endokrinologi vid Lunds universitet och en av artikelförfattarna.

Analysen bygger på data för nästan 15 000 vuxna patienter i fyra olika kohorter från Sverige och Finland. Samtliga hade nyligen fått sin diabetesdiagnos. Forskarna analyserade olika parametrar, däribland BMI, insulinsekretion, insulinresistens och förekomsten av autoantikroppar i bukspottkörteln. Även genetiska analyser utfördes samtidigt som sjukdomsprogression och behandlingar jämfördes.

När mätningarna utfördes i den första kohorten identifierade forskarna en autoimmun form av diabetes samt fyra subgrupper av typ 2-diabetes. Dessa fem profiler gick även att urskilja i de tre övriga kohorterna av patienter.

Den vanligaste diabetestypen var en lindrig form av sjukdomen som främst drabbade äldre personer. Tre av profilerna klassades som svåra där en kännetecknades av svår insulinresistens och hög risk för njursjukdom och leversjukdom, medan en annan karaktäriserades av insulinbrist och förhöjd risk för retinopati.

När forskarna tog en titt på behandlingsfronten upptäckte de att många av patienterna medicinerades på ett sätt som inte matchade deras diabetesprofil. Leif Groop hoppas att studien ska starta en diskussion och på sikt leda till ett nytt kliniskt beslutssystem.

– I dag sätter vi in en behandling och när den inte fungerar byter vi kurs. Om vi vet mer om vilken sjukdomstyp det handlar om kan vi börja med rätt behandling och på så sätt fokusera resurserna, säger han.

Eftersom studien bygger på data för patienter från Skandinavien är det inte säkert att fynden kan generaliseras till andra populationer. Det är en svaghet med resultaten, skriver forskarna.

– Men nu ska vi starta projekt i Indien och Kina för att se om det går att hitta samma indelning där.

Alla fem diabetesprofiler kännetecknas av olika mutationer. Det stärker bilden av att det inte rör sig om olika stadier av en och samma sjukdom, anser forskarna.
– Inom cancerområdet ligger man långt fram vad gäller att koppla genetik till behandling. Vi hoppas att detta är första steget framåt för diabetes, säger Leif Groop.

Läs mer i abstract:

Emma Ahlqvist med flera. Novel subgroups of adult-onset diabetes and their association with outcomes: a data-driven cluster analysis of six variables. Lancet Diabetes & Endocrinology, publicerad online den 1 mars 2018. DOI: 10.1016/S2213-8587(18)30051-2