Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

Forskare: Utan god dataanalys kan precisionsmedicin öka ojämlikhet

Publicerad: 23 september 2022, 15:01

92 procent av alla data om typ 2-diabetes är från européer och kan inte användas rakt av inom precisionsmedicin för optimal behandling för diabetes av andra folkgrupper, konstaterade Paul Franks vid en föreläsning under EASD.

Foto: Kennet Ruona

Precisionsmedicin inom typ 2-diabetes handlar inte om att skräddarsy läkemedel utan om att optimera behandlingen av olika undergrupper. Det betonades på EASD vid en inledande föreläsning om ämnet.


Ämnen i artikeln:

EASDDiabetes typ 2PrecisionsmedicinLunds universitet

Föreläsningen om hur långt man kommit på området precisionsmedicin och typ 2-diabetes, hölls av Paul Franks, forskare inom genetisk och molekylär epidemiologi vid Lunds universitet och scientific director på Novo Nordisk foundation. Symposiet ägde rum på onsdagsmorgonen och Paul Franks gjorde en översikt av precisionsmedicinens odds och möjligheter. 

Läs mer: Lovande resultat för helautomatisk pump vid diabetes typ 2  

Han tog upp hur tekniska framsteg tenderar att först överskattas, sedan underskattas för att efter en uppförsbacke slutligen hamna på en produktiv mellannivå. Så tänker han sig också utvecklingen för precisionsmedicin.

Det handlar i hög grad om att ta fram fenotyper, undergrupper, och utifrån kunskapen om dem kunna individualisera och optimera patienternas behandling. 

För att förebygga diabetes typ 2 finns råd som ges till alla, som fysisk aktivitet och hälsosam mat, men de hjälper inte alla, konstaterade han med hänvisning till forskning. En del personer med hög risk för sjukdomen svarar dåligt och går upp i vikt i stället för ner, till exempel.

– Vi behöver göra mer specifikt för dem, underströk Paul Franks.

Han redogjorde bland annat för en studie, av Weslowska-Andersen med flera år 2022, som med hjälp av maskininlärning och 32 variabler kunde sålla fram fyra arketyper bland ett material av nydiagnostiserade typ 2-diabetiker.

Arketyperna speglade olika mönster av dysfunktioner, bland annat avseende försämrat blodsockervärde, fetma, risk för diabetesnefropati, det vill säga njursjukdom, insulinresistens och andra genetiska riskmarkörer. Författarna till studien menade att de lyckats visa att typ 2-diabetes, trots dess heterogena komplexitet, kan kartläggas och att rönen kan få nytta för individerna genom en mer skräddarsydd och personaliserad behandling.

Men för att precisionsmedicin ska fungera måste behandlingen anpassas till individen. Då gäller det att urvalet av patientdata som undergrupperna, eller fenogrupperna, baseras på är relevant, framhöll Paul Franks. Han varnade för att 92 procent av all data för typ 2-diabetes härrör från européer, trots att typ 2-diabetes inte alls är lika vanligt i Europa som i ”hotspots” som Indien, Afrika och Mellanöstern. Det som gäller européer behöver inte gälla för andra folkgrupper, som kan ha en delvis annan genetik. Även inom Afrika skiljer sig invånarna genetiskt, betonade han. 

Han underströk att det annars finns risk för att precisionsmedicin ökar ojämlikheten i världen och i första hand kommer de rika till del. 

I sin sammanfattning framförde han att precisionsmedicin bör användas för att minska misstag vid medicinska beslut men att den behöver omfatta en intelligent analys av data -–för det görs inte alltid, konstaterade han – gällande bland annat patienternas biologi, beteende och kliniska karaktäristika.

Han avslutade med en väl uttänkt formulering: ”Precision medicine is to be viewed, not as a revolution but as part of the evolution – not to be a disillusion”.

Ytterligare två forskare inom precisionsmedicin höll varsin intressant föreläsning: Robert Wagner, Düsseldorf, om hur precisionsmedicin skulle kunna användas preventivt redan vid prediabetes, och Phong BH Nguyen, München, om hur AI och maskininlärning på en mer övergripande nivå kan användas inom precisionsmedicin. 

Läs mer från EASD 2022 här 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Susanna Pagels

Reporter

susanna.pagels@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev