Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

GLP 1-hybrid överglänser insulin

Publicerad: 1 oktober 2021, 12:07

Jan Eriksson, professor vid Uppsala universitet, tror att tirzepatid snart kan bli godkänd som behandling.

Foto: Petra Hedbom/ GettyImages

GIP/GLP 1-agonisten tirzepatid slår långverkande insulin i att sänka långtidsblodsockret hos patienter med diabetes typ 2 och förhöjd kardiovaskulär risk, enligt nya fynd. (1 kommentar)


Ämnen i artikeln:

EASDDiabetes typ 2LäkemedelUppsala universitet

Dessutom ses en drastisk viktnedgång med GIP/GLP 1-agonisten. Resultaten presenterades under ett symposium under den digitala EASD-kongressen.

Det handlar alltså om tirzepatid som är en kombinerad GIP/GLP 1-agonist. Läkemedelskandidaten – som injiceras veckovis – stimulerar receptorer för två inkretiner i form av GIP, glukosberoende insulinfrisättande peptid, och GLP 1, glukagonlik peptid 1. Det leder både till ett sänkt långtidsblodsocker, HbA1c, och viktnedgång hos patienter med diabetes typ 2. 

– Dubbelpeptiden är den första i sitt slag inom diabetesfältet och den uppvisar fantastiska resultat, nästan epokgörande faktiskt. Jag har svårt att se hur något annat läkemedel skulle kunna slå detta i närtid, säger Jan Eriksson som är överläkare och professor vid Uppsala universitet.

Läs även: Fördel för semaglutid som tillägg 

I en ny randomiserade fas 3-studie har tirzepatid i tre olika doser jämförts med Lantus (insulin glargin). Det är ett långverkande insulin som ges dagligen. Fler än 2 000 patienter rekryterades. 

Förändringar i långtidsblodsockret utgjorde det primära effektmåttet. Det låg i snitt på cirka 78 mmol/mol vid studiens start. Uppföljning skedde efter 52 veckor.

Efter den perioden var HbA1c lägre med alla tre doser av tirzepatid, jämfört med långverkande insulin. Långtidsblodsockret sänktes i snitt med 28 mmol/mol inom gruppen som fick den högsta dosen av GIP/GLP 1-agonisten. Motsvarande siffra för insulin glargin låg på 16 mmol/mol i snitt.

Viktnedgång utgjorde ett av studiens sekundära effektmått. Vid uppföljningen sågs ett markant vikttapp inom gruppen med högst dos av tirzepatid, cirka 12 kilo i snitt. Deltagarna i insulingruppen gick i stället upp i vikt. 

– Det är imponerande resultat för tirzepatid. Långtidsblodsockret sänks rejält och viktnedgången är minst sagt drastisk. Troligtvis blir det här även en behandling mot fetma i framtiden, säger Jan Eriksson.

Han tror att GIP/GLP 1-agonisten kan bli godkänd relativt snart. 

– Förmodligen finns den på europeiska marknaden om ett eller två år. Jag gissar att läkemedlet kommer bli en del av andra eller tredje linjens behandling vid diabetes typ 2, säger Jan Eriksson.

Det är ännu inte känt om tirzepatid har en fördelaktig kardiovaskulär effekt. Just nu utvärderas detta i studie som förväntas bli klar under 2025. 

Fler fall av svår hypoglykemi, lågt blodsocker, sågs inom gruppen som fick långverkande insulin än inom gruppen som behandlats med läkemedelskandidaten. 

– Trots den kraftfulla sänkningen av blodsockret ses endast en liten risk för hypoglykemi vilket är positivt, säger Jan Eriksson. 

Fler som stod på tirzepatid valde att avbryta behandlingen i förtid. Den vanligaste biverkan var problem med mage- och tarm.

Deltagarna i studien hade sedan tidigare behandlats med ett till tre olika läkemedel, däribland metformin och SGLT2-hämmare. De hade haft sin diabetesdiagnos i tolv år i snitt. 

De nya resultaten går i linje med flera tidigare studier av tirzepatid som utvärderats i ett fas 3-program. Bakom GIP/GLP 1-agonisten står läkemedelsbolaget Eli Lilly. 

Följ vår rapportering från EASD 2021 här, där du också hittar vår bevakning av tidigare EASD-möten. 

Läs mer

GLP 1-hybrid imponerar vid diabetes 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-10-04

Tack för en intressant artikel. 

Jag förstår inte varför patienter med diabetes typ 2 ska ha en massa läkemedel när det fanns kunskap för 100 år sedan hur man får en person med sockersjuka typ 2 i remission. Den kunskapen håller på att återupptäckas på flera håll i världen men har inte kommit till sjukvården i Sverige.

Vi vet att P-glukos stiger om man äter glukos inklusive stärkelse (polymeriserat glukos), även kallat kolhydrater. 

Jag har 1,5-3,0 g glukos i min blodvolym om 5,6 L. Mer än 25 g glukos i blodet ger mors subita i hyperglykemi. Kolhydrater saknar essentialitet även hos Livsmedelsverket som rekommenderar mig att äta 480 g socker per dag. 

När man låter bli att äta glukos stiger inte P-glukos.

Kvar blir en ketogen kost med 2 hg kött, fisk, ägg och 2-3 hg animaliskt fett (smör och vispgrädde) per dag. Lägg till ovanjordsgrönsaker för mineraler och vitaminer, minst 20 g salt, 250 µg vitamin D3 och patienten blir helt utan symtom på sockersjuka typ 2 och slipper i stort sett alla mediciner.

När ska sjukvården i Sverige skaffa kunskapen att hjälpa patienter med sockersjuka i stället för att stjälpa patienterna mot en förtida död?

Björn Hammarskjöld

 

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev