Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

Gravida ska dricka socker likadant över hela landet

Publicerad: 27 september 2013, 11:00

Mödravården missar många kvinnor med graviditetsdiabetes. Men snart väntas betydligt fler än i dag erbjudas test med glukosbelastning för att fler drabbade ska hittas i tid.


– Som det är nu har landsting och regioner olika kriterier för under vilka förutsättningar en kvinna ska testas, säger Sofia von Marlotie, utredare på Socialstyrelsens enhet för nationella riktlinjer.

Hon håller i arbetet med att ta fram nationella indikationer för screening av graviditetsdiabetes tillsammans med en expertgrupp bestående av läkare och barn­morskor. Indikationer är beslutsstöd som riktar sig direkt till vårdpersonalen och de medicinskt ansvariga, och syftet är att få en likvärdig och evidensbaserad vård över hela landet. I dag spretar ­rutinerna för upptäckt av gravi­ditetsdiabetes vilt.

Exempelvis Region Skåne och Landstinget Blekinge erbjuder rutinmässigt alla gravida kvinnor att genomgå ett glukosbelastningstest i graviditetsvecka 28 – eller i vecka 12 om kvinnan har risk­faktorer som kraftig övervikt eller diabetes i släkten.

Kvinnan dricker då en lösning med 75 gram glukos löst i två deciliter vatten – en hiskeligt söt vätska där mängden kolhydrater motsvarar nästan åtta matskedar­ russin. Därefter kontrolleras ­hennes plasma­glukoskoncentration i ­kapillärprov för att se om kroppen kan reglera blodsockret normalt eller inte.

Men de flesta landsting erbjuder i dag glukosbelastningstest bara om kvinnan skulle ha ett avvikande värde på något av de blodprover som tas slumpvis. På vissa håll tar man också hänsyn till riskfaktorer, men traditionen varierar.

– Det är såklart en otillfredsställande situation för både professionen och kvinnorna, säger Sofia von ­Marlotie.

Kerstin Berntorp, diabetolog vid endokrinologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö, är ordförande i Social­styrelsens expertgrupp om graviditetsdiabetes. Hon skulle gärna se syste­matisk screening av gravida kvinnor över hela landet, så som redan sker i hennes region. Hon säger att vården i dag missar många kvinnor med nedsatt förmåga att reglera sitt blodsocker. Dessa kvinnor skulle behöva insatser i form av bland annat livsstilsrådgivning, ibland även insulin, för att minska risken för havandeskapsförgiftning och en onormalt kraftig tillväxt hos barnet.

Graviditetsdiabetes ger också en tydlig vink om att kvinnan löper ökad risk att drabbas av ­diabetes senare i livet.

– Därför är det högprioriterat att de här kvinnorna följs upp efter förlossningen och för att kunna göra det måste vi ju veta vilka de är, säger Kerstin Berntorp.

De nationella indikatorerna för screening av graviditetsdiabetes väntas vara klara under våren.

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev