Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Diabetes

”Ingen kioskvältare, men stärker tidigare data”

Publicerad: 25 September 2020, 09:42

Bild 1/3  

Behandling med SGLT2-hämmaren empagliflozin fungerar vid hjärtsvikt oavsett om patienten har diabetes eller ej. Resultaten stärker dagens behandlingsarsenal, enligt svensk expert.


Ämnen i artikeln:

HjärtsviktEASD

På torsdagen presenterades resultaten från Emperor-studien, där behandling med SGLT2-hämmaren empagliflozin jämförts med placebo hos 3 730 patienter med hjärtsvikt och minst 40 procentigt nedsatt vänsterkammarfunktion. Presentationen vid den pågående diabeteskongressen EASD kompletterades med en analys av specifika diabetes-data av Stefen Anker, professor vid Charité-Universitätsmedizin, Berlin.

– Behandlingen minskade risken för hjärtkärlincidenter som krävde sjukvård, samt för njursjukdom, likvärdigt hos patienter med och utan diabetes, säger han.

Studiens resultat är i stort kända sedan tidigare, eftersom den publicerades i New England Journal of Medicine i slutet av augusti. Dagens Medicin skrev då om den, i samband med den europeiska kardiologkongressen ESC. Men den har betydelse för behandlingen av diabetespatienter, enligt Stefen Anker.

– För patienter med hjärtsvikt och nedsatt vänsterkammarfunktion ska insättning av empagliflozin inte påverkas av patientens glykemiska status, säger han.

Något som också lyftes var studiens samstämmighet med tidigare presenterade data för SGLT2-hämmaren dapagliflozin då man presenterade en metaanalys av DAPA-HF studien och Emperor-studien.

Från svenskt håll anser Magnus Löndahl, docent och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, att det är en välgjord studie.

– Den bekräftar nyttan av denna behandling hos individer med nedsatt vänsterkammarfunktion, oavsett förekomst av diabetes eller inte, säger han.

Enligt Magnus Löndahl pågick studien alltför kort tid för att fullt ut utvärdera effekterna på överlevnad och eventuella skillnader mellan individer med respektive utan diabetes.

– Det hade vetenskapligt sett varit gynnsamt med en studie som löpte över ytterligare några års tid. Då etiska och medicinska skäl talar emot att detta kommer till stånd, bör register- och real-lifestudier användas för att fylla denna kunskapslucka, säger han.

I stort tycker han att resultaten är positiva.

– Det är ingen kioskvältare, men resultaten stärker tidigare data, säger Magnus Löndahl och fortsätter:

– Och resultaten stöder att vi ska fortsätta göra det som vi förhoppningsvis redan gör.

Lotta Fredholm

Reporter

Lotta.fredholm@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

HjärtsviktEASD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev