Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

”Läskskatt förebygger övervikt och diabetes”

Publicerad: 1 december 2016, 06:00

Stefan Nilsson och Niclas Malmberg, riksdags­ledamöter för Miljöpartiet.

Foto: Riksdagsförvaltningen

Det är dags att Sverige följer WHO:s rekommendation och inför en skatt på sockrade läskedrycker, skriver två miljöpartister.


Ämnen i artikeln:

FetmaDiabetes typ 2

Övervikt och fetma har under lång tid varit ett växande problem i hela västvärlden, inklusive Sverige. En av de största källorna till övervikt och diabetes är den stora konsumtionen av sockrade läskedrycker, särskilt när det gäller yngre.

Erfarenheterna från många länder är att information om kost och motion inte är tillräckligt för att bryta utvecklingen. Mycket talar för att ekonomiska styrmedel är nödvändiga. På flera håll i världen har det därför införts skatter på sockrade läskedrycker. Däribland i Mexiko, Frankrike och i staden Berkeley i Kalifornien, USA. Skatt på sockrade drycker är också en av flera åtgärder som rekommenderas av FN:s världshälsoorganisation, WHO, för att få bukt med den globala epidemin av fetma hos barn.

Dyrare läskedrycker leder till mindre läskkonsumtion.

WHO visar också i en färsk rapport att dyrare läskedrycker leder till mindre läskkonsumtion och därmed också minskad fetma, typ 2-diabetes och dålig tandhälsa. En skatteökning med 20 procent på drycker med socker kan leda till att konsumtionen minskar med 20 procent, enligt WHO.

Mexiko är ett tydligt exempel. Där infördes år 2015 en skatt på en peso, ungefär 44 öre, per liter läsk. Ett år efter införandet hade konsumtionen av sockrade läskedrycker minskat med ungefär 12 procent. Särskilt minskade konsumtionen i hushåll med låga inkomster. Den invändning som funnits mot att en läskskatt skulle slå mot hushåll med lägre inkomster förefaller därför ogrundad – tvärtom frigör läsk­skatten resurser till näringsriktiga livsmedel för dessa hushåll.

Exemplet Berkeley är färskare. Här infördes en skatt motsvarande 3 kronor per liter läsk i mars 2015. Konsumtionen av sockrade läskedrycker hade fyra månader efter dess införande minskat med 21 procent. Under samma tid hade motsvarande konsumtion i Oakland och San Francisco, två jämförbara städer i samma geografiska område där skatten var oförändrad, ökat med 4 procent. Allt talar därför för att införandet av skatten var orsaken till minskningen av konsumtionen.

I Frankrike infördes redan år 2011 en skatt på sockrade läskedrycker motsvarande ungefär en krona per 1,5 liter dryck, och efter två år hade konsumtionen minskat med 7 procent.

I Sverige har vi under många år haft mycket goda erfarenheter av höga punktskatter på tobak och alkohol, som ett sätt att hålla nere konsumtionen. Utöver de internationella erfarenheterna talar dessa svenska erfarenheter av skatter på tobak och alkohol för att en punktskatt på sockrade läskedrycker skulle vara ett effektivt sätt att minska konsumtionen. Mycket talar också för att storleken på skatten har stor betydelse. Berkeley, med den klart högsta skattesatsen, fick den klart största sänkningen av konsumtionen.

Det är dags att Sverige tar intryck av dessa framgångar, följer WHO:s rekommendation och inför en skatt på sockrade läskedrycker!

STEFAN NILSSON, NICLAS MALMBERG

Ämnen i artikeln:

FetmaDiabetes typ 2

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev