Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

Maria Gustavsson: Maria Gustavsson: Läkemedlen som får läkare att busvissla

Det händer att det både busvisslas och applåderas på vetenskapliga kongresser. Men då ska studieresultaten vara riktigt bra.

Publicerad: 14 april 2021, 09:36

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Maria Gustavsson är vetenskapsreporter på Dagens Medicin.

Foto: Rikard Berglund


Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 2HjärtinfarktStroke

Ett sådant tillfälle var när resultat från studien Empa-reg presenterades under europeiska diabeteskongressen i Stockholm 2015. I fokus stod SGLT2-hämmaren empagliflozin, en ny form av glukossänkare, för patienter med diabetes typ 2. Eftersom studien var designad för att kunna visa minskad risk för hjärt-kärlhändelser var förväntningarna enorma. 

Och åhörarna blev inte besvikna. 

Behandling med SGLT2-hämmaren ledde till en lägre risk att dö och drabbas av kardiovaskulära händelser. Resultaten möttes av rungande applåder, och ord som paradigmskifte och enastående resultat spreds bland åhörarna. 

Året därpå slog den europeiska diabeteskongressen upp dörrarna i München. Då var jag med om det igen – applåderna. Ännu en gång stod de nya glukossänkarna i rampljuset. Alla gick och väntade på resultat för en studie där patienter med diabetes typ 2 och hög kardiovaskulär risk behandlats med GLP1-analogen semaglutid. Kunde även den behandlingen få ned fallen av hjärt-kärlsjukdom?

En skyhög förväntan låg över den nästintill fullsatta salen när studiens försteförfattare Steven Marso klev upp i talarstolen. Allas blickar riktades mot storbildskärmen bakom honom. 

När Steven Marso kort senare klickade fram bilden i sin presentation som visade att GLP1-analogen minskade risken för kardiovaskulära händelser bröts tystnaden tvärt. 

Åhörarna ställde sig upp och applåderade, och busvisslingar ljöd här och var i salen.

Att de nya glukossänkarna kan minska risken för kardiovaskulära händelser är banbrytande, och läkemedlen ovan förtjänar verkligen sina applåder. 

Inom svensk vård höjs dock oroliga röster för att SGLT2-hämmare och GLP1-analoger inte når alla patienter som kan ha nytta av behandlingarna. I ett försök att vända trenden har diabetesläkare och hjärtläkare tillsammans skrivit ett konsensusdokument som tydliggör hur glukossänkarna bör användas.

Det är ett fint exempel på samarbete över specialistgränserna som svensk sjukvård behöver mer av för att patienter ska få den bästa vården.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev