Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

Nya mål för diabetiker svåra att nå

Publicerad: 31 mars 2005, 07:01

Målet för behandling av typ 2-diabetes bör vara att komma ned till ett normalt långtidsblodsocker, ett HbA1c på 5 procent. Det är en radikal sänkning jämfört med tidigare riktlinjer som Svensk förening för diabetologi nu föreslår.


För de flesta diabetiker kommer det inte vara möjligt att uppnå de mål som nu föreslås. Det erkänner Ulf Adamson, ordförande i Svensk förening för diabetologi, SFD.

- Det är att sticka ut hakan att sätta målet för typ 2-diabetikers HbA1c till 5,0 procent, som är gränsen mellan friskt och sjukt. Men det är lite som att ha en nollvision för dödsfall i trafiken, säger han.

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 1999 ligger målvärdet för HbA1c på 6,5 procent, både för typ 1- och typ 2-diabetiker.

Men risken för komplikationer slår till redan när HbA1c överstiger 5 procent, och detta har varit avgörande för det nya förslaget.

- Om en person med mild diabetes uppnår det gamla målet är det inte bra att slå sig till ro och säga att vi inte kan göra mer. Risken att drabbas av komplikationer slår på direkt när man tar steget från friskt till sjukt. Redan då ökar risken för hjärt-kärlsjukdom fyra gånger, säger Ulf Adamsson.

ASA rekommenderas nästan alla   Målvärdena för blodtryck är också tufft satta och målvärdena för blodfetter har sänkts, totalkolesterolet bör ned under 4,5 millimol per liter. Detta stämmer med Läkemedelsverkets nya rekommendationer.

Dessutom rekommenderas i princip alla typ 2-diabetiker och typ 1-diabetiker över 40 år behandling med acetylsalicylsyra, ASA.

- Diabetes ökar risken för blodproppar, och ASA-profylax är ett billigt och förhållandevis säkert sätt att minska risken för kärlkatastrofer, säger Ulf Adamson.

En orsak till att föreningen anser att det är befogat att sänka målvärdena är att det på senare år har kommit flera nya läkemedel att välja bland, och att ännu fler är på väg.

Ulf Adamson poängterar att flera studier har visat att många hjärtinfarktpatienter har en obehandlad diabetessjukdom.

- Det visar att vi har underskattat problemets betydelse. Det finns väldigt många, ganska friska diabetiker som skulle kunna uppnå målen, och som skulle vara tacksamma att behandla, säger han.

Målen ska anpassas till individen  Förslaget har stöd av Svensk förening för allmänmedicin, Sfam.

- Man måste sikta mot mål som innebär att man minskar riskerna att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, säger Tomas Fritz, Sfams representant i SFD och disktriktsläkare på Gustavsbergs vårdcentral.

Han berättar att det bland en del av hans allmänläkarkollegor finns en skepsis mot de låga målvärdena.

- Det som gör det komplicerat är att vi pratar om en sjukdom som ändrar sig med åren, det blir svårare och svårare att hålla ett bra blodsocker. I praktiken är det omöjligt för många att uppnå den rekommenderade blodsockernivån, och även blodtrycket. Sådan är verkligheten, men det är inte intressant att sätta mål som 100 procent kan uppnå.

Finns det inte en risk att man struntar i mål som upplevs som omöjliga att nå?

- Det finns nog en fara med det. Därför har vi försökt att inte bara slå fast ett målvärde, utan att även gradera vad som är god, tillräcklig och otillräcklig kontroll av blodsockret, säger Tomas Fritz.

I förslaget betonas att målvärdena måste individanpassas. Ett HbA1c mellan 5 och 6 procent klassas som ett gränsområde för typ 2 diabetiker och värden över 6 procent som otillfredställande. För typ 1-diabetiker är gränsområdet 6-7 procent och värden däröver otillfredställande.  

- Varje läkare måste bestämma med varje patient vad som är rimligt för just honom eller henne. Man ska inte få dåligt samvete eller stirra sig blind på värdena.

- Samtidigt måste man veta vart man ska sikta för att förebygga komplikationer som betyder mycket lidande, för tidig död, och myckethöga kostnader för samhället, säger Tomas Fritz.   De föreslagna målvärdena är en anpassning till riktlinjer som gäller i USA och flera EU-länder.

Socialstyrelsen planerar att uppdatera de svenska riktlinjerna för diabetes, men har ännu inte slagit fast när.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev