Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

Nyare glukossänkare stärker sin ställning

Publicerad: 23 september 2022, 14:39

SGLT2-hämmaren Forxiga (dapagliflozin) var ett av läkemedlen som figurerade i registerstudien.

Foto: Astra Zeneca

Även något yngre patienter med diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom tycks ha nytta av SGLT2-hämmare och GLP1-agonister. Men läkemedlen verkar förskrivas till få.


Ämnen i artikeln:

EASDDiabetes typ 2HjärtinfarktSkånes universitetssjukhusBoehringer-Ingelheim

– Våra resultat talar för att högriskpatienter under 70 år svarar bra på dessa läkemedel, vilket är glädjande. Effekterna som ses i vår studie är minst lika bra som i de kliniska och randomiserade studierna, säger Magnus Löndahl som är docent och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Han är försteförfattare till den aktuella registerstudien, och fynden presenteras under årets EASD-kongress i Stockholm. 

Läs också: Läkare vill sätta fart på nya glukossänkare 

Det har främst varit äldre diabetespatienter som deltagit i de stora och randomiserade studierna som utvärderat de nyare glukossänkarna i form av SGLT2-hämmare och GLP1-agonister. Nu ville svenska forskare undersöka hur läkemedlen fungerar bland yngre personer mellan 40 och 69 år.

Studien innefattar data för fler än 9 000 patienter i Sverige. Alla var diagnostiserade med diabetes typ 2 och hade drabbats av en första hjärtinfarkt mellan åren 2016 och 2020. Det primära effektmåttet var död oavsett orsak.

11 procent av patienterna dog under uppföljningstiden som låg på tre år i median.

Forskarna fann att femårsöverlevnaden var högre bland dem som fått SGLT2-hämmare och GLP1-agonister, jämfört med dem som inte fått dessa läkemedel. 

Hur länge patienten varit diagnostiserad med diabetes var av betydelse i sammanhanget. Överlevnadssiffrorna var exempelvis högre för dem som fått diagnosen ett år efter sin hjärtinfarkt, i jämförelse med patienter där diabetesdurationen låg på tio år eller mer. 

– På det stora hela går det bättre för dem som får de nyare glukossänkarna. Men om SGLT2-hämmare eller om GLP1-agonister är bästa valet kan inte vår studie svara på eftersom den inte är designad för att jämföra läkemedlens effekter, säger Magnus Löndahl. 

Forskarna tog även en närmare titt på förskrivningen. 26,8 procent av patienterna hade fått SGLT2-hämmare, 9,4 procent GLP1-agonister och 13,6 procent hade fått glukossänkare från båda dessa läkemedelsklasser. 50,3 procent av patienterna hade varken fått SGLT2-hämmare eller GLP1-agonister utskrivet. 

– De stora och randomiserade studierna som visar nyttan med dessa läkemedel kom för flera år sedan. Därför är det bekymmersamt att knappt hälften av patienterna i vårt underlag – och som haft en hjärtinfarkt i nutid – inte fått tillgång till behandlingarna, säger Magnus Löndahl.

Att det många gånger tar tid att implementera nya rekommendationer i vården tror han är en bidragande orsak till den blygsamma förskrivningen. Magnus Löndahl lyfter även fram att SGLT2-hämmare och GLP1-agonister är dyrare läkemedel. Det kan påverka förskrivningen i och med att läkemedelskostnader många gånger är kopplad till vårdenhetens budget, påpekar han. 

Registerstudien har flera svagheter, exempelvis vet inte forskarna varför patienterna blev aktuella för läkemedlen. Forskarna kan inte heller säkert veta att patienterna tog sina förskrivna läkemedel, vilket är en annan svaghet med resultaten. 

Det var i huvudsak empagliflozin och dapagliflozin som skrevs ut inom gruppen SGLT2-hämmare. Gällande GLP1-agonister rörde förskrivningen främst liraglutid under de första åren av studien, och därefter blev det vanligare med semaglutid och dulaglutid.  

Data kommer bland annat från nationella patientregistret och dödsorsaksregistret. Registerstudien är delvis finansierad av läkemedelsföretaget Boehringer-Ingelheim.

Läs mer i abstract:

Magnus Löndahl med flera. SGLT-2 inhibitors and GLP-1 receptor agonists are associated with lower mortality in younger people with type 2 diabetes and a first myocardial infarction between 2016 and 2020 

Läs all vår bevakning från EASD här 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten?

Klicka här!

Kommentarer publiceras dagtid vardagar efter granskning.

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev