Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag10.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Diabetes

Ögonundersökningar behövdes ej varje år för diabetiker

Publicerad: 20 Januari 2003, 09:02

Det räcker att göra ögonbottenundersökningar vart tredje år på patienter med typ 2-diabetes och som ännu inte visat tecken på synhotande retinopati, förändringar i näthinnan. Det anser forskarna bakom en brittisk studie som publicerats i tidskriften The Lancet.


Sedan mitten av 1970-talet är det känt att laserbehandling av näthinnan är en bra metod för att bromsa de förändringar som ofta uppstår som en komplikation av diabetes. För att upptäcka förändringarna rekommenderas i Sverige att patienternas ögonbottnar fotograferas varje eller vartannat år.  Men dagens rekommendation grundas på en uppfattning hos medicinska experter snarare än medicinska bevis, menar en forskargrupp från University Hospital Aintree, Liverpool, Storbritannien. De undersökte alla patienter med typ 2-diabetes och som ingick i ett screeningprogram och som undersökts minst två gånger. De som redan gick till ögonläkare undantogs i studien.  Data från 20 570 olika undersökningar ingick i studien. Av de patienter som inte hade några näthinneförändringar vid det första undersökningstillfället fick 0,3 procent synhotande förändringar under det första året. Sedan ökade andelen år för år och under femte året var det 1,8 procent. Den sammanlagda incidensen under de första fem åren var 3,9 procent.  Forskarna uppskattade att patienterna i genomsnitt hade 5,4 år innan synhotande näthinneförändringar skulle inträffa, när de var fria från förändringar från början. Därmed, anser de, kan man utan att riskera patienternas säkerhet, utsträcka undersökningsintervallen till tre år för dem som inte har några näthinneförändringar.  I en medicinsk kommentar skriver Ronald Klein, University of Wisconsin, Madison, USA, att resultatet av studien är viktigt, eftersom dessa undersökningar inte är billiga och att andra studier pekat på att de inte är kostnadseffektiva. Men det finns också risker med förlängda intervall, till exempel sämre kontakt mellan läkare och patient. Andra faktorer, som riskvärdering samt kontroll av blodsocker och blodtryck, kan tala för det väsentliga i att behandla varje patient individuellt, också när det gäller tidsintervallet mellan ögonbottenfotograferingar.  Dessutom, menar Klein, måste man visa att treårsintervall leder till ett minst lika bra skydd mot synbortfall som ettårskontroller innan dagens rekommendationer ändras.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev