Diabetes
Ökad sjuklighet och död ju tidigare debut av diabetes typ 1
Publicerad: 9 augusti 2018, 22:30
Foto: Thinkstock
Ny studie ger ökad kunskap om riskfaktorerna för en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn.
Riskerna för kardiovaskulär sjukdom och död hos personer med diabetes typ 1 har ett tydligt samband med åldern då sjukdomen debuterar. Det visar en registerstudie från Göteborgs universitet och det nationella diabetesregistret som publiceras i The Lancet i dag.
– Resultatet innebär ett uppvaknande och introducerar en ny viktig riskfaktor i diabetessjukvården, nämligen debutålder, säger Araz Rawshani, forskare vid Göteborgs universitet och försteförfattare till artikeln.
I studien har forskarna undersökt 27 195 personer med diabetes typ 1 och jämfört med en matchad kontrollgrupp bestående av 135 178 personer. Personerna med diabetes delades in i kategorier beroende av vid vilken ålder sjukdomen debuterat – 0-10 år, 11-15 år, 16-20 år, 21-25 år eller 26-30 år. Riskerna jämfördes sedan för en rad tillstånd: bland annat kardiovaskulär och icke kardiovaskulär död, hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och förmaksflimmer.
Resultatet visade att personer som insjuknat i diabetes typ 1 före tio års ålder hade en i genomsnitt 30 gånger större risk för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt jämfört med personer i kontrollgruppen. För kvinnor var risken för kranskärlssjukdom 60 gånger större. Risken för död var drygt fyra gånger större i gruppen som fått diabetes typ 1 under sina första tio levnadsår jämfört med kontrollgruppen och risken för kardiovaskulär död var drygt sju gånger större.
Livslängden beräknades kortad med 17,7 år för kvinnor och 14,2 år för män som fick diabetes typ 1 innan tio års ålder. Hos de personer som fått sjukdomen mellan 26 och 30 års ålder beräknades livslängden förkortas med omkring tio år.
De absoluta riskerna var ändå låga, konstaterar artikelförfattarna, vilket förklaras med att medelåldern i kohorterna var 29 år. Tidigare studier som inkluderat äldre personer visar att de absoluta riskerna ökar snabbt med åldern hos personer med diabetes typ 1.
– Det här har varit en kunskapslucka, säger Araz Rawshani. Vi har inte kunnat svara på frågan om det spelar någon roll när man får sjukdomen. Den här vetskapen kan ge kliniker ett viktigt verktyg för att ta beslut om behandling och uppföljning. Resultatet talar till exempel för att man bör påbörja kardioprotektiv behandling, som blodtryckssänkning och statiner, ännu tidigare för personer som debuterat med diabetes typ 1 tidigt i livet.
Araz Rawshani säger att uppgifter i det nationella diabetesregistret visar att bara 60 procent av patienterna med diabetes typ 1 i åldrarna 40 till 80 år behandlas med statiner, trots att svenska och internationella riktlinjer rekommenderar att man behandlas när man fyllt 40 år, på grund av den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdom.
– Vår studie visar hur allvarlig diabetes typ 1 är, vilket gör att den här patientgruppen bör vara föremål för en ännu mer intensiv riskfaktorkontroll, säger han.
Kanske kan resultaten också vägleda läkare i besluten om vilka som bör få en insulinpump, menar Araz Rawshani.
Varför den här kunskapen inte har tagits fram tidigare tror Araz Rawshani kan bero på två saker. Dels är det en fråga om brist på data. Det svenska nationella diabetesregistret och möjligheten att ta fram matchade kontrollgrupper är en unik tillgång, menar han. Men det kan också vara så att man ”inte har sett skogen för alla träd”.
– Så uttryckte sig vår medförfattare Naveed Sattar, som deltog i arbetet med en skotsk studie, berättar han. Där jämförde man mortaliteten hos personer med diabetes typ 1 med en kontrollgrupp. Men man såg bara till hela gruppen och tänkte inte ens på att jämföra risken beroende av debutålder.
Sverige och Finland har världens högsta incidens av diabetes typ 1 bland barn enligt en rapport från Socialstyrelsen. Varje år diagnostiseras cirka 700 personer under 15 år. Statistik visar att insjuknandet har förskjutits mot yngre åldrar. Den vanligaste åldern för insjuknande är 10 till 14 år.