Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Diabetes

Patienterna i Bollnäs de bästa i landet på att hålla rätt nivå

Publicerad: 29 mars 2006, 10:40

Diabetesmottagningen i Bollnäs är bäst i landet på att hålla målvärdet för långtidsblodsocker. Ändå ligger mer än varannan av typ 1-diabetikerna på mottagningen för högt.


Nationella diabetesregistret, NDR, redovisar i år för andra gången sina resultat helt öppet. Av årsrapporten framgår hur stor andel av patienterna vid landets medicinkliniker som når målvärdena för blodtryck och HbA1c, som är en enhet för genomsnittligt långtidsblodsocker.

Men medicinklinikerna missar rejält med att nå de rekommendationer som Svensk förening för diabetologi precis har enats om, se artikel nedan. Enligt de nya målen ska HbA1c ligga under 6 procent för typ 1-diabetiker. Men så väl inställda är endast 22 procent av patienterna vid landets medicinkliniker, enligt preliminära siffror för 2005. Genomsnittet för landets patienter är ett HbA1c på 7,1 procent.

Vid den klinik som lyckas allra bäst, diabetesmottagningen i Bollnäs, nådde 43 procent av typ 1-diabetikerna målet för HbA1c förra året. Vid systermottagningen i Söderhamn är motsvarande siffra 37 procent, vilket är landets tredje bästa.

- Jag är inte överraskad, eftersom Söderhamn toppade även förra året, säger Åke Swahn, endokrinolog vid båda mottagningarna.

Enligt Åke Swahn lyckas mottagningarna väl, eftersom de redan förra året arbetade mot att komma ned under 6 procent för HbA1c-värdena, fast denna rekommendation spikades först i samband med Läkaresällskapets riksstämma i höstas.

Dessutom har kliniken jobbat hårt med att ställa in basinsulinnivåer, enligt en metod som går ut på att patienterna hoppar över en måltid och dess måltidsinsulin ibland. Därefter mäter patienterna blodsockret en gång i timmen fram till nästa måltid. Om blodsockernivån är stabil är basinsulinet rätt inställt.

- Jag tror att vi är den klinik i landet som fäster störst vikt vid denna metod, säger Åke Swahn.

Följer upp patienterna ofta  I övrigt vill han lägga äran på sina diabetessköterskor. Men Hannah-Karin Linck, ensam diabetessköterska i Bollnäs, har svårt att ge någon förklaring till de goda resultaten.

- Möjligen kan det bero på att jag jobbar mycket per telefon. På så sätt hinner jag följa upp patienterna ofta, säger hon.  Kanske kan de täta uppföljningarna sporra patienten att sköta sin diabetes bättre.

- Jag hör mig för hur det har gått sedan senast. Har det gått dåligt, försöker jag motivera patienten till att fortsätta kämpa på. Har det gått bra kanske vi kan sikta mot ett nytt mål, säger Hannah-Karin Linck.

Hennes ambition är att alltid försöka förstå varför en patient ligger högt i långtidsblodsocker.

Sedan försöker hon skräddarsy förslagen. Det kan handla om att patienten ska våga justera insulindoserna själv, testa blodsockernivån oftare eller få in motion i vardagen.

Satsning på personal gav resultat  Ulf Adamson, ordförande i Svensk förening för diabetologi, håller med om att det är låg måluppfyllelse vid klinikerna i landet. Enligt honom har vissa medicinkliniker tidigare nöjt sig med värden som varit alltför höga.

En sådan klinik är den vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Där var det endast 17 procent av patienterna som nådde ett HbA1c under 6,5 procent 2004, vilket var målet då.

Lars Steen, endokrinolog vid Mälarsjukhuset, ger flera möjliga förklaringar, bland annat rent redovisningstekniska. En annan förklaring går ut på att kliniken saknat sjuksköterskeresurser och inte lyckats följa upp sina patienter kontinuerligt.

- Vi tvingades välja en strategi och då valde vi att satsa på dem som låg högst i HbA1c, de som låg upp mot 9-10 procent. De som låg runt 7 procent ägnade vi mindre kraft, säger Lars Steen.

Nu har kliniken ökat antalet läkar- och sjukskötersketimmar avsatta för diabetesvård och resultatet har förbättrats. Under 2004 var medianvärdet ett HbA1c på 7,5 procent, men förra året sjönk det till 7,1 procent.

- Nu satsar vi på att komma ned till 6,5 procent, säger Lars Steen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev